OJ!!

25 000 öppningar till in bloggardörr! Vad kul att det fortfarande kommer några och hälsar på, trots att det är lite glest mellan inläggen just nu!

Om jag ska berätta något så kan jag ju säga att NU är vårat bygglov godkänt och vi slipper avbeställa kåken. Men det kanske man borde göra med tanke på att räntorna ska gå upp under vårvintern...gaaahh! Man är väl inte klok nånstans som sätter sig i skuld på ålderns höst.

Snart är det ju jul också och barn och barnbarn får väl sina julklappar i år som vanligt - men NÄSTA år är vi bankrutt troligtvis...vojnevojne...

SKRYTFEBER

...det är ju inte varje dag ens dotter är i tidningen!

LUCIAS MAMMA

Nu har får man ju ta tillfället i akt att sträcka på sig lite, rent av vara lite mallig! Jag är ju mamma till Lucia 2010 i Mellerud! Det är den lilla snuttan här ovan - nr 6 (använd förstoringsglas eller använd länken för att se underverket i större format).

Nu väntar en hektisk vecka för henne och hennes tärnor. Hoppas det blir ett fint minne för livet!

Jag minns när jag själv var en av luciakandidaterna, i nian för..alldeles för länge sen. Önskan om att bli den utvalda, blandades med våndan inför det och jag bad till Gud att jag INTE skulle bli vald. Samtidigt skulle ju en seger vara ett mått på min popularitet - bland killarna då förstås!

Men på den tiden led jag av en fruktansvärd rampfeber. Blev alltid illandes röd, eller rättare sagt vinröd, i ansiktet när jag skulle redovisa eller något annat som innebar att jag hade allas ögon på mig. För att inte tala om när killen jag var kär i råkade närma sig....my God vilken stopplykta jag blev!

Tack och lov eller tråkigt nog blev jag inte Lucia utan "bara" en av tärnorna och jag minns vilken tunghäfta jag fick när vi skred in i aulan på Luciadagens morgon. Stackars Lucian som var tvungen att läsa en massa verser...själv hade jag hade inte fått fram ett ord!

Nu är rampfebern över och rödfärgen bleknat. Har inga som helst problem med att tala inför folk längre. Skulle nog kunna sjunga en truddelutt också om det skulle krävas.

Man kanske skulle anmäla sig som Luciakandidat nästa år...vad tror ni om det??

NR 3

Äntligen kom han ut - lillkillen! Måndag kl 17.30 ringde mellandottern och sa att vattnet hade gått - PLAFFS!! Skulle sen åka in inom sex timmar, sa de på förlossningen, om inget mer hade hänt. Och det gjorde det inte. Hon blev hemskickad med värktabletter. Först på onsdagen blev hon till sist igångsatt, stackarn! Arton timmar senare kl 09.00 var det klart. Resultat 3750 g tung och 51 cm lång människa av manligt kön!
Så nu är jag stolt mormor till en Stockholms- och två Trollhättekillar!

SJÄLVRANSAKAN

Vad har det tagit åt mig? Varför bloggar jag inte?

Analyserar .....*knakelibrak*......*knirråknarr*....
.........*krrrrrrrrrrtjibonk* ---------------------------------> RESULTAT:

"Personen i fråga lider av avancerad bloggtorka. Det händer absolut INGENTING av intresse i hennes liv för tillfället som är värt att pränta ner. Huset som ska byggas fick avslag på byggnadslovet för att taklutningen var fel. Enligt ritningen var den 45 grader och enligt byggnadsplanen får endast hus med 30 graders taklutning uppföras på området. Ritningen ändrades då till 38 graders taklutning som fick bifall i byggnadsnämnden, MEN då detta räknas som en "mindre avvikelse" måste grannar lämna sitt godkännande. Detta sker senast 15 december! Personen i fråga sliter sitt hår av frustration över förseningen som detta innebär! Hon försöker bläddra i de två (!) tapetkatalogerna under tiden med sämre resultat för det är så fula tapeter.

Barnbarnet i magen på mellandottern visar heller inga tendenser att vilja komma till världen. Visserligen är det 4 dagar kvar till leveransdatumet går ut, men blivande mormodern i fråga är en otålig och rastlös själ och ser gärna att saker och ting sker efter hennes tyckande.

Jobbet som personen i fråga går till varje dag, förutom är hon är ledig (för då försöker hon fundera ut lösningar, förändringar av rutiner osv), är mycket krävande. Hon jobbar ofta övertid för att hinna med sina uppgifter. När hon sen kommer hem kan hon inte fort nog slänga sig i TV-soffan, där hon ofta somnar sött innan klockan slagit 21.oo. Då får hon gliringar av sin gubbe att hon är en tråkmåns och att hon snarkar. Detta tycker personen i fråga är orättvist! Har hon inte rätt att vara trött efter en hård dag på jobbet kanske??? Prata med varandra kan de väl för jösse namn göra när de blir pensionärer!!??"

BEHANDLINGSFÖRSLAG: Personen i fråga bör inte känna någon press att prestera. Bättre att ta det lugnt, chilla lite på Facebook, spela lite Betapet, slötitta lite på nån dokusåpa och bara vara! Absolut bloggförbud råder icke, men bör bara utföras med kvalitet för att behålla de stackars läsare som finns kvar. Tids nog reder trasslet i garnnystanet ut sig och allt ordnar sig.

OKEY, var det sååå enkelt...får väl se om jag följer den ordinationen till punkt och pricka!

STOCKHOLM T/R

(Bilden lånat på Google)

Jodå, kors i taket - jag och minstingen kom i väg till huvudstaden! Om det berodde på en överdos av Kan Jang eller ej vet jag icke, men vaknade tidigt måndag morgon i nåt så när skick. Efter 5½ timmes tågresa ( SJ som "förbättrar punktligheten" var bara 30 minuter sena) klev vi av på hysteriska Centralstationen. Jesuus vilken stress och jäkt! Har Stockholmare svårt att planera sin tid? Eller vad är förklaringen till att man måste springa (och då menar jag inte småjogga utan skena!) till sitt tåg, när nästa går 5 minuter senare???



Vi låste in bagaget i en förvaringsbox och tog en promenad i bonntakt på stan. Höll man sig bara tillräckligt långt åt höger, typ smekte husväggarna, så slapp man bli nertrampat. Höggravida mellandottern kunde bara vagga framåt med många stopp på vägen pga sammandragningar, så bonntakt fick det bli! Tog en sväng i Gamla stan och förvånades att det ännu inte var julskyltat! Åt den dyraste pizzan ever - 333 spänn för en "familjepizza" med tre små Cola till! HUT-löst dyrt på Pizza HUT! Haah! De skulle bara se hur en familjepizza ser ut hemma i Mellerud - den räcker till minst 5 vuxna personer!
Shopping blev det inte den här gången. Hade ingen lust helt enkelt och det skyller jag på den sabla förkylningen.



Sen tog vi pendeltåget till Tumba, där dotera bor. För att vara en förort var den väl ok antar jag. Mycket träd och berg. Men husen var ju deprimerande...
Det var iallafall gott att tillbringa ett par dagar med dottern. Snart blir jag ju mormor igen till en liten kille! Det är INTE kul att ha dem 50 mil ifrån bara...

Höll ju på att glömma det viktigaste! Såg vi några KÄNDISAR??? Jojomen!! Två stycken: Bingo Rimér och Dr Åsa!!! Inte tillsammans då, men man kan undra - varför just dom?

NÄÄÄ - SJUK IGEN!

Blir så trött. I morgon är det meningen att jag ska åka till Stockholm och hälsa på min höggravida dotter och vad händer? JO, ännu en förkylning, eller är det Hong Kong tro, flyger på mig! Jag som hade en duvning för bara en månad sedan! Tågbiljetterna, ej ombokningsbara, är beställda sen ett par månader tillbaka!

Tog tempen nyss och jag som högst sällan får feber tempar för tio minuter sen 37,9.

Dessutom fyller dottern år idag och allt! Ringde henne för en stund sen och förvarnade att det kanske inte blir nån resa. Jag vill ju inte smitta ner henne när hon snart ska föda - då sa hon att hon hellre blir förkyld än att vi inte kommer! Känner dock att fem timmar på tåget kan bli en mardröm....

Jag får väl ta en stor sup Kan Jang, som tyvärr nog bara är humbug, gå och lägga mig och hoppas på ett under. Eller är det nån som har nåt annat tips på en dunderkur??

Hjälp!!

LUGN HELG

Det blev ingen SPA-helg i Sunne, ingen shoppingweekend i New York eller bal på slottet - denna helgen heller!! Skärpning får det bli! Man börjar bli osocial och tråkig rent ut av!

Ja alltså nu försökte jag va rolig...inte ens det lyckades! Hahahaha!

Näedå. Helgen var sig lik - lugn och odramatisk! På fredagen var vi bjudna till goda vänner. Trevligt, men dömt att "misslyckas". Fredag efter jobbvecka= somna i soffan, vilket jag ohyfsat nog gjorde efter en god förtäring med kungsräkor och några glas vitt vin! I våra goda vänners soffa alltså. Mycket pinsamt! Men de känner ju mig som tur är. En gång (även detta en fredag) somnade jag när vi var på bio...till värsta actionrullen och 190 decibel!

Lördag...vad gjorde vi då....?

Söndag! Då var det meningen att vi skulle åka på husvisning igen i Sjuntorp och se på huset vi redan beställt, men gubben min var matt och klubbad av en rejäl förkylning, så det blev stopp vid Mio-butiken i Båberg! Där kolla vi på en matgrupp med plats för många till vårt nya hus! Å tänk! Det var kampanjpris på den som vi fastnade för, så den kommer att inhandlas inom det närmaste!

BLÅST!!

Jag är vanligtvis väldigt duktig på att snoppa av telefonförsäljare, som TROTS att vi har NIX på nåt sätt snirklar sig genom systemet och ringer och stör på kvällarna. De brukar faktiskt inte få många ord sagda förrän jag snabbt och obevekligt meddelar: " Ska du sälja nåt är jag inte intresserad, byebye!!"

Alldeles nyss träffade jag min överman - och den jäkeln inledde samtalet med att lyckas få mig att tro att jag hade vunnit MINST 500 kr upp till 5 miljoner!! Killen ringde från Folkspel och anledningen till att jag var UTVALD, var att jag hade ringt in till Bingolotto (nån gång för typ 100 år sen, eftersom jag inte sett på skiten sen Loket hade uppesittarkväll dan före dopparedan)!

Nu hade alltså mitt födelsenummer blivit framlottat att delta i Sverigelotteriet i december - helt otroligt fantastiskt vilken chans för mig detta var, enligt snubben!! MEN de var ju tvungna att ta ut en liiiiiiiten avgift på 149 kronor om jag skulle få vara med i dragningarna. Men detta skulle jag inte känna var bortkastade pengar för 40 av dessa 149 kr fick jag skänka till valfri idrottsförening - då kändes det ju heeeeelt okey liksom!

Efter en hel massa babbel sjönk det in att jag hade gått på ett skickligt och mycket fult försäljningstrick! För jag hade när allt kom till kritan, tydligen accepterat en tillsvidareprenumeration på de här månadsdragningarna och samtalet var inspelat!
JA, jag uttryckte mitt starka missnöje, men tillade torrt ett "grattis, du är en skicklig försäljare och det kan du tolka som du vill".

Då började han att försvara sig och bedyrade att detta verkligen kunde ge mig en stor vinst - jag måste tro honom! Det skulle endast bli ca 10-15 tusen pers till som skulle få samma erbjudande! Samtalet till mig var faktiskt bara det tredje för honom idag!

"Jaha du, gick du på ditt pass för en halvtimme sen då eller?"

KLARA, FÄRDIGA, BYGG!!

Nu har byggherren Lasse samt husförsäljaren Roger varit på den tilltänkta platsen för vårt blivande hem och klubbat ner sitt signum. Så nu kör vi!!

Nästa steg i processen blir att utse en kvalitetsansvarig och det ska vara en neutral, byggkunnig person, som ska se till att byggnadsarbetarna gör sitt jobb när husmodulerna anländer någon gång i mitten av april. Entreprenadskontraktet skickas in idag.

Sen är det dags att skicka in bygglovsansökan i två ex till kommunen. Vi har kladdat ner på tomtritningen hur vi vill ha hus och garage placerat och faxat den till Roger på Smålandsvillan. Då kan de börja planera för grunden så smått.

Detta blir utsikten från vår framsida! Kommunen ska bygga en väg framför och det hoppas vi påbörjas innan vintern! Mer än en gång om dagen tänker både jag och gubben: Vad fasen har vi dragit igång? Är vi från vettet.....eller????

JAG ÄLSKAR TRÄD...

Tack och lov att man bor i Sverige och får vara med om årstidsskiftningarna. Tog en promenad nere vid Vänern idag och åkte sen vidare upp till Dals Rostock pärla - det gamla sanatoriet. Förstår att folk med TBC slussades hit från hela Sverige för att få krya på sig av den höga friska luften som finns här! För att inte tala om den fantastiska omgivningen av skogstjärn och granskog. Kameran togs med

såklart!

Bilderna ovan tagna vid Kroppefjällshemmet och de nedan är tagna vid Vänern

TE´ BAKS!

Ja fy attan - jag håller med! Min uppdatering suger...Får skylla på att "det är mycket nu"! Väldigt mycket. Hjärnan har gått på högvarv den senaste månaden och det mesta har kretsat kring to build a house or not - that´s the question!

Men nu är det bestämt, för vi har med skräckblandad förtjusning, bokat en tomt och beställt ett hus! Ja herregud, man är väl inte klok någonstans antagligen...
Så nu kommer detta kanske bli en sån där "följvårathusbyggeblogg".
Än så länge har jag dock inte så mycket att tillföra vad gäller den faktan. Tja, ni skulle ju kunna få se en bild på tomten förstås, men då måste jag ta den först. Men den består av högt gräs och lite björksly här och där. Storlek dryga 1000 kvm.

Det som kommer att hända det närmaste är att bygglov ska inlämnas, kvalitetsansvarig ska utses, kontrakt ska skrivas. Huset beräknas anlända v 12-13 och dessförinnan skall grunden ha uppförts en månad innan. Sedan tar det 2-3 veckor innan vi får nyckeln i handen och kan flytta in.

Vad rör sig då i våra huvuden just nu? Vad har vi för tankar? Negativt först:

• att vi nog möjligtvis, kanske, antagligen är något för gamla för att dra igång ett dylikt projekt
• att vi klarar det ekonomiskt idag när vi är friska och arbetsföra. Vad händer om någon av oss blir långtidssjukskriven? Med dagens sjukförsäkringsregler i åtanke...
• att det nog inte kommer att finnas utrymme för resor och andra utsvävningar

Positivt sedan:

• vi är ju inte LASTGAMLA, herregud! 50 är ju det nya 25, stod det i tidningen!
• men guuuud, det finns väl nån slags försäkring man kan teckna för att skydda sig mot personlig konka...eller??
• nej, men vi kommer att kunna sitta 20 personer runt julbordet OCH kunna gå runt det utan att behöva gå in i ett annat rum! När barn och barnbarn kommer på besök finns det sovplats åt alla! Vi kommer att få en trädgård att påta i. Jag kommer att kunna odla grönsaker och potatis! Vi kommer att ha nära till sjön och nära till skogen. Vi kommer att få det som VI vill ha det!

VILA I FRID

Den här lilla runda kompisen försvinner om ett par dagar, men jag vet inte om saknaden kommer bli särskilt stor. Den var finare i silver tycker jag - kändes mer värdefull på något vis i den metallen. Men så är jag ju så gammal att jag levde på ett-öringens tid också och ett-öringen var ju inte så mycket mindre menar jag.

Svenska folket har i alla fall de senaste månaderna, påminnts (uppmanats?) att rensa skåp och lådor på de små bruna slantarna. Precis som om man har stora skattkistor med 50-öringar gömda hemma!? Eller vem lägger hårda pengar i madrassen? Kändisar kanske förresten. Såg i nåt kvällsmagasin på TV, att de hade en sparbössa i form av en hög plastcylinder i studion. Till den uppmanades den inbjudna kändisen för dagen, att ta med och skänka sina surt förvärvade femtioöringar. Och kändisarna hade 2-literspåsar med kopparpengar med sig! Imponerande! Får de kanske sitt gage i dylik valuta?

Dagens fråga "på stan" i lokaltidningen i morse: "Har du gjort dig av med dina femtioöringar?" Och?? Om man nu råkar ha två stycken kvar i plånboken, so what? Får väl spara dem och visa för barnbarnsbarnen då!

GRÄSÄNKANS BLUS

Gubben åkte iväg till Malmö efter lunch i fredags och här sitter jag och trånar efter honom! Han var i Varberg när jag ringde honom nyss. Skönt är det att fortfarande vara kär och galen honom! Eller ja, galen var väl kanske att ta i...men han fattas här hemma när han är på turné med sina travtokiga polare.

Nu har jag ju inte direkt varit ensam, tvärtom! Lägenheten har varit full (vilket iofs inte är nån svårighet att uppnå...ge mig ett HUS!) av döttrar, barnbarn och en pojkvän av senaste modell. Vi har varit i skogen och letat svamp - hallå, var är den då? "Alla andra" bara går ut i skogen och hämtar korgar fulla! Ha, säger jag då!

I vilket fall som helst så åkte vi till skogs, min stora töser, småpojkarna och en galen boxer som heter Åke. Eftersom jag gärna lufsar iväg så hamnade vi efter ett tag långt ifrån varandra och stackars Åke hade fullt sjå att hålla koll på sin människoflock. Han sprang som en tok mellan oss och var ett par gånger ute på landsvägen till vår stora fasa. Då började alla tjoa och ropa på honom så han blev alldeles yr i bollen och inte kunde lokalisera varifrån alla röster kom ifrån och vem han skulle lyssna på! Han var ruggigt nära att bli påkörd när han stod där mitt på vägen och funderade, stackars vovven! Sen var det koppel på resten av "svampplockningen".

Åke

Dagen avslutades med en kräftskiva av miniminiformat. Jag, min snåljåp hade köpt ETT paket kräftor, som stockholmsdottern Sofia och jag, skulle festa på på lördagskvällen. Helt plötsligt var det några fler som ville va med och kalasa. Emma och gossarna stannade kvar och Karro (!!), som jag absolut inte räknar med hemma på en lördag, ville också delta i skivan. Och hon ville ha pojkvännen med! Det var bara att åka till affären och ragga tilltugg i form av djupfrysta räkor som fick snabbtina mellan hushållspapper i rumstemperatur. Lite pain riche och ost, så var det kirrat! Och det blev två kräftor över!


Nu borde gubben passerat Göteborg....

Drosophila funebris

(bilden lånad på google)

Ett litet projekt hemmavid är just nu jakt. Jakt på bananflugor. Hagelbössa eller handgranat är icke att rekommendera (nej, jag har inte prövat dessa). Nix, det bästa vapnet är snabbt, hårt handklapp med fluga väl placerad mitt i. Kompletterar med liten skål innehållande vinäger, honung, vatten och diskmedel stående på köksbänken. Hur f*n uppstår dessa små äckliga fän? Eftersom jag hittat "flugboet" eller vad man ska kalla det - i en papperskorg med EN gammal persikokärna i. Kan persikokärnor föda barn? Tydligen.

Är hemma och är förkyld. Då finnes ju tid till googling. Med sökord "vad-kosta-det-att-bygga-ett-hus". Inte många träffar på det. Men nu har vi iallafall date med en försäljare för Smålandsvillan på måndag. Vi ska få se huset vi är lite sugna på ilr. Är huset ingen hit så har vi allafall fått se Sjuntorp - för det är där det ligger!

SMART ELLER VÄLDIGT KORKAT?

Nu är det väl kanske dags för en liten uppdatering här på bloggen...
Tankarna har varit på helt annat håll vill jag lova. Och det handlar om hus. Ja jag vet att jag är tjatig, men ända sen jag (vi) "mellanlandade" i den här lägenheten för snart 5 år sedan (!!), har jakten på ett drömboendet funnits i min hjärna.

Nu har vi varit på den ena husvisningen efter den andra och verkligen tröttnat! Gett upp!! För antingen är huset för lite eller för stort, för dyrt eller så är läget helt galet. Ett hus vi kollade på var helt inpyrt av rök - va sugen man blev på att flytta in där. Not!

Så vad återstår då? Jo att bygga ett eget hus (bilden ovan)! Men bygger man hus när man snart fyller femti? När diverse ålderskrämpor börja smyga sig på. Hur skulle Ni gjort?

STOR-....EH...STÄDNING!??

Mannen fick ett ryck och tyckte att NU var det dags att röja i garaget. Soptippen ska besökas SENAST på fredag eftermiddag fick jag veta. "Så vill du vara med och bestämma vad som ska slängas, får du pallra dig ut hit. Nu!"

Jag har ju tidigare gjort en bekännelse här på bloggen, att jag har svårt att slänga saker som jag anser kan komma till nytta. Nån gång. I ett annat liv kanske. Men nu fick jag verkligen skärpa till mig. Bita mig i tungan. Andas djupt in genom näsan och ut genom munnen. Prata lugnt till mig själv när jag slängde blomkrukor, årsupplagor av diverse trädgårds-inrednings-fritidsmagasin (här snackar vi 100-tals tidningar), mögliga böcker (jag har mycket svårt att slänga böcker...mycket svårt), elefanttermosen och det där blåa trädgårdsbordet som bara har en liten spricka i plasten m.m m.m.

Som ni ser så blev det en liten hög!

Bara detta blev kvar i förrådet!

...och så min loppishörna då. Med grejer som ABSOLUT inte kan förkastas. Nån gång i tiden ska jag ha en liten försäljning av dessa "måste-ha-kvar-grejer".

HAR NI OCKSÅ...

... en plats i köket där precis ALLTING har en förmåga att hamna??? Här hos oss är det mycket svarta grejer på en och samma yta - plånböcker, mobiltelefoner, trådlös dito, solglasögon, kamera, glasögonfodral samt gubbens magväska med insulinprylar. Som små färgöar kan man skåda en tub med silikon, ett bensinkort, två flaskor nagellack, en klocka och ett gammalt foto på mina töser!

I vågskålen finns det annat SMÅTT och gott, men det ska jag inte tråka ut er med.

Tack och lov är julduken utbytt...

SKOGSSAFARI

Emma och Oliver följde med ut på svampjakt igår. Lillebror fick stanna hemma och blev sur som ättika...Oliver däremot fullkomligt stortrivs i skogen! Han är en liten fältbiolog minsann! Svampen var det ju ganska tunnt med, men det finns ju annat att upptäcka när man är 4 år! Men först måste man stärka sig med bulle och saft förstås!

Man kan ju käka hallon - det är gott! Och blåbär! Sen kan man spana in små små grodor och sniglar. Blåskimrande skalbaggar som ligger på rygg och sprattlar med benen är också himla lustiga! För att inte tala om bajspluttar från obestämt djur och stora hål i marken där det nog bor nån fyrbent varelse. En intorkad lerpöl - jätteintressant! Ja det finns mycket i skogen att se om man nu nödvändigtvis inte hittar några gula svampar! I alla fall om man är 4 år och inte ska röka, snusa eller äta svarta godisar när man blir stor!

Här är jag då. En av de mest smickrande bilder som tagits på mig. Men jag blev himla nöjd och Oliver väldigt stolt med sin insats som fotograf!

VELEPOTTOR...

(Skaldjurskalajs i husvagnen från förra sommaren med goda vänner)

...är dalsländska (tror ja..?) och betyder att man inte kan bestämma sig. Skrivet i plural vilket då inkluderar min käre man. Vad är det då vi velar om? Jo det mesta faktiskt. Allt från vad vi ska laga för middag till större projekt som nu då - husvagn eller inte husvagn??



INTE husvagn är gubbens paroll.
Njajooejanäkanske...är MIN.

Han tycker det är åt helsike för dyrt och på den punkten måste jag hålla med honom. "Så lite som vi utnyttjar husvagnen så hade vi kunnat ligga en vecka på Grand Hotel i Stockholm för samma pris! Och då hade vi fått frukost på köpet!! 10 nätter i vagnen = 2000 kr natten om man slår ut det - MINST!"



Där tryter mina argument FÖR att behålla den dyra (tack för DET alla norrmän som invaderar Strömstad och triggar upp priserna) platsen med havsutsikt.


När allt kommer omkring är det bara när jag är på plats i Strömstad som jag tycker det är bra. Väl hemma kan det kvitta. Det är faktiskt väldigt bekvämt att kunna ta en dusch när man vill och slippa mata 5-kronor var tredje minut OCH att slippa stå ut med andras "avgaser" och fartränder på toaletten.

Så det blir nog försäljning av hela schabraket när säsongen är över. Sen får vi börja fundera på nåt annat att vela om.
"Husbil kanske", sa gubben.
"Hold your horses", svara jag.

Undrar om det där med semester inte är överreklamerat egentligen. Jag menar, om man nu efter två dagars arbete känner det som att man aldrig varit ifrån arbetsplatsen. Man kan fråga sig om fyra veckors degande och slappande verkligen kan kvarlämna några positiva effekter på hälsan och välmåendet - det kanske snarare är hälsovådligt?? Man blir ju fet och lat (...eller jag blir det iaf)!

"Man laddar ju batterierna"...jo möjligen. Men hur många gånger går det att ladda ett gammalt uttjänt batteri tro? Med åren så laddare det ur sig igen med allt kortare mellanrum. Var köper man nya?

Nä semester kan inte vara nyttigt. Det är ju beroendeframkallande i jösse namn. Som imorse när jag kom till jobbet och spanade in veckoplaneringen på whiteboardtavlan - "VAA??? Ska jag JOBBA på torsdag?? Enligt mitt schema är jag leeeedig då ju! Ska ju va ledig torsdag till söndag ju! Det måste blitt nåt fel!!!???"

Detta lilla "utbrott" efter att varit ledig i fyra veckor och jobbat en dag....snacka om abstinens! Snacka om gammalt batteri!!

SJUKSKÖTERSKEMANIKYR

Dags att gå till...

...jobbet i morgon!

SSS (semestern summa summarum)

Nej, jag HAR inte gått upp i rök - jag har haft semester och har det faktiskt ca 45 timmar till! Sen är det bara sisådär 370 dgr kvar till nästa sommar, så man ska ju inte klaga...

Vad har då hänt? Inte mycket! Har inte gjort många knop kan erkännas. Stegräknaren har jag inte haft på mig, men har jag gått 10 000 steg på hela semestern skulle jag bli förvånad. Däremot har det åkts bil. Många mil i bil! Fram och tillbaka till Strömstad. Jag spyr på den vägen snart.

Vad har jag INTE gjort?

Jag har inte badat en enda gång - skyller på brännmaneterna som säkert fanns down there!

Jag har inte bränt mig i solen - smörjt mig duktigt med faktor 10!

Jag har inte varit på Kosteröarna - i år heller....

Jag har inte tänkt på jobbet ett dugg - njo...lite kanske....

Vad har jag GJORT?

Jag har gått upp i vikt - säkert 3 kilo!

Jag har ätit godis varje dag - nutrierat mig allmänt onyttigt kan man väl säga....

Jag har löst korsord - minst två om dagen!

Jag har läst en bok iallafall - hade köpt på mig en hel bunt med pocket...

Jag har sovit till halv 9 varje dag - ryggen har varit ganska snäll den här semesterperioden

Men en sak är säker - utvilad är jag och herregud, sommaren är ju inte slut bara för att jag börjar jobba!

I eftermiddag är det dags för den årliga släktträffen och då regnar det ju såklart! Snart kommer dessutom mina små "huliganer" Oliver och Lukas och hälsar på. Då är det gött att leva!

DRÄNERAD....

Tonårsängeln åkte till Stockholm och hälsade på sin syster i några dagar. När hon kom hem så hade hon en sån här mackapär i örat!!
Blir smått irriterad faktiskt att dessa piercingstudios inte kräver målsmans tillstånd hos minderåriga. Har bestämt för mig att det är 18-årsgräns på såna här ingrepp!
Men hennes systrar lyckades också få hål här och där utan problem när de var i fjortisåldern. En gång var det en annan vuxen som var "snäll" och ställde upp med sin namnteckning när inte jag gick att övertala. Då var jag inte glad sen kan jag tala om!!

Ont hade det gjort - moahaha!! Men vill man vara "fin" får man lida pin! Jag tycker då det ser för dj...ligt ut...

MYCKET SKA MAN SE....

...innan ögonen ploppar ur sina hålor! Vi tog en sväng till Grebbestad idag och där fick jag se ett sådant här ekipage! JA!!! Det ÄR en hund som sitter i "barnvagnen"!!!

Då är frågorna:
1) Är vovvar så sönderavlade nuförtiden att de inte KAN gå själva?

2) Är det ett smart drag av matte/husse för att slippa plocka upp hundskit utanför ICA-butiken?

3) Eller har hunden VERKLIGEN blivit ett substitut för en bäbis?

"Åh, en sån söt liten....eh...vovve...?...han är verkligen lik sin mamma, men har sin pappas näs...jag menar nos...killikillikill!"

I så fall förmodar jag att den lille rackaren har ett eget rum hemma i villan också. Med himmelsspjälsäng och en gullig mobil hängandes över som spelar favoritsångerna.
Givetvis sitter den ludna lilla gynnaren med till bords i sin egen tripp-trappstol och äter samma fläskfilé och potatisgratäng som "mamma" och "pappa".

Givetvis...

PÅ TAL OM KOSTNADER...

...för Kungabröllop och sånt som det gnälls om att Vi Skattebetalare får punga ut med....

Trots att den allmänna värnplikten är på väg att avskaffas, så mönstrar unga killar och tjejer för fullt. Ingen av dem kommer dock att bli inkallade till militärtjänstgöring! Snacka om dyra hälsotest - ca 43 miljoner riksdaler i runda slängar (och då ingår inte mat- och boendekostander).

Så som sagt...vad är väl ett bröllop på slottet?

BRÖLLOPSRECENSION

GRATTIS VICTORIA OCH DANIEL - 19 JUNI 2010!!

09.30 sattes TV:n på hemma hos oss, 00.40 stängdes den av. Jag såg allt förutom en del av kortegen och båtfärden. Då hade jag matrast nere vid köksbordet.
Men vilken kärlek dessa två utstrålade - det finns ju inget som helst tvivel i det här fallet! Love, love, love!!!

Victorias outfit - vacker, enkel, elegant och barärmad (!) klänning. Jättefint smink som framhävde hennes ögon. Kamédiademet var verkligen kronan på verket!

Daniels outfit - en frack är en frack, men den satt som en smäck. Frisyren...nja. Backslick är inte min melodi. Den får honom att se tunnhårig ut (vilket han kanske är...). Kunde han inte skippat de fula glasögonen en dag som denna? Jag menar, innerst inne är ju detta en fräsch snubbe. Synd att "de" gubbat till honom så.

Vigselakten - Daniel såg oroväckande grå ut i ansiktet när han stod och väntade på sin brud tillsammans med Carl-Philip. Kungen såg som vanligt ut som om han led av en svår nackspärr när han ledde fram sin dotter till sin blivande man.
Victoria var hur cool som helst! Inte en darrning på rösten där inte. Kärleken och ömheten bara vällde ut från henne när hon såg honom djupt i ögonen samtidigt som hon sa sitt "ja". Gudars vad jag böla då! Men var det nån som såg en tår fällas hos Kungen och Drottningen? Eller hos Westlings? Nä...inte jag heller!

Domprostens tal var i längsta laget, trots att det visst var avkortat! Jag fasade faktiskt att någon av dem skulle få ett blodtrycksfall och drösa i golvet.
Björn Skifs och Agnes Carlssons duett var jättefin!

Kyssen - nja...den var allt ganska tam och futtig! Man såg på Victoria att hon riktigt tiggde efter en rejäl tryckare där på trappan, men det verkar inte som Daniel är så noga med att demonstrera sånt inför andra. Hoppas han tog igen det på bröllopsnatten. Om de nu orkade med det efter den långa dagen! De kanske stensomnade på direkten?

Gästerna - inga överaskningar. Kungligheter, grevar och baroner, några artister och...jo, en överaskning - Martin Timell...öh!!?? Inga idrottsmän fanns representerade konstigt nog, med tanke på brudparets sportintresse.

Maten - fyra-rätters meny. Jag hade nog skippat gurkgelé, ramslök- och nässelsås, timjanskokta morötter i vitkål, ärtsoppan, blomhöljet (!?) runt torsken och de pocherade vakteläggen. Min mage hade nog bubblat oroväckande till bröllopsvalsen efter den menyn är jag rädd för.
Efterrätten var helt okey och bröllopstårtan också!

Talen - att Kungen inte är någon spontan talare vet man ju...men det var ändå ganska känslosamt när han bedyrade att han önskade sin dotter att få vara lycklig. Underförstått - "jag har aldrig försökt stå i vägen för Daniel och Victorias kärlek".
Men pappa Westling slog ju honom med hästlängder. Det märktes att han gjort detta förr och han fick gästerna att skratta, vilket är ett gott betyg!
Sen kom då Daniels tal...oj, oj, oj. Släng er i väggen, alla ni som kallat honom en obildad muskelknutte från vischan! Här var det inga fusklappar minsann! Ordet rann ur honom som ett rinnande vatten. Det var känslor, humor blandat med allvar och dessutom växlade han mellan svenska och engelska! Imponerande och hjärtknipande. Här flödade tårarna både på mig och gubben min vill jag lova!

Valsen - jaa, högsta poäng från Tony Irving säger ju allt. Detta hade de tränat på, inte bara en gång. Klanderfritt och i takt. När får vi se en kunglighet i Let´s dance?

Tack för en underbar upplevelse och ett avbrott mitt i allt eländes elände som annars visas i TV och press! Att en del av mina skattepengar gick till detta kommer jag med all säkerhet att överleva. Sjukvården, skolan och A-kassan får nog sitt ändå!

SLÄPP FÅNGARNE LOSS....

Man slutar aldrig förvånas...Personer på höga positioner sitter och bestämmer hit och dit hur saker och ting ska vara. Kom ut i verkligheten och praktisera några dagar och tänk sedan om!

Det jag syftar på är det senaste från Socialstyrelsen: Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder som började gälla 15/6. Ladda ner och läs!

Jag kan bara säga att jag är väldigt glad att jag går på semester imorgon kl 16.00. Och jag hoppas att konsekvenserna av dessa upphävda föreskrifter lett till omprövning innan jag kommer tillbaka!
För konsekvenser kommer det att bli! I korta ordalag innebär denna åtgärd nämligen att ingen vårdtagare med demens längre får hållas inlåst och skyddad från att skada sig själv eller andra. Man får heller inte, utan vårdtagarens samtycke, sätta grindar på sängar eller grenselar i rullstolar för att undvika fallolyckor.

Så när Johan 85 år, med långt framskriden Alzheimer, bankar på dörren på demensboendet och säger att han ska gå hem och mjölka korna, så är det bara att öppna dörren och släppa ut honom!

Ja men, säger ni då! Kan inte hans dotter lämna SITT samtycke till att pappa Johan inte släpps ut mitt i natten? NOPE, det kan hon icke! Det är Johan som ska säga att det är okey att ni låser dörren, för jag begriper inte bättre själv!

MEN om Johan hotar med att ta sitt liv och är på väg att kasta sig ut genom fönstret, då får vi lov att hindra honom - detta kallas att åberopa NÖDRÄTTEN och den får endast tillämpas i undantagsfall och efter en noggrann avvägning om ingripande verkligen är försvarligt!
Innan man hunnit med den avvägningen ligger nog Johan som en våt fläck på asfalten....
Fattar ni? Det är ju så dumt så man tror att det är ett sent aprilskämt!

Så man får hoppas att anhöriga till de demenssjuka fått ordentlig information om denna idioti samt att de förlägger sin semester i närheten. För jag tror inte att personaltätheten täcker för att jaga förvirrade gamlingar i skog och mark.

MÅNDAGSFUNDERINGAR

Tack gode gud att den här helgen är över. Såg ju så fram emot min långledighet med sol och utevistelse. Vad fick jag? REGN, REGN, REEEEEEGN och blåst!
Vad göra? Jo, se på TV var väl det enda tänkbara. Vad fanns det att se på? FOTBOLL, FOTBOLL, FOOOTBOLL och friidrott!

Men på fredagkvällen gick filmen "The day after tomorrow", så den såg vi på. På lördag var det totalhaveri i TV-tablån, så då hyrde vi filmen "Vägen". Båda filmerna handlade ju om klimatkatastrofer - mycket passande med tanke på helgvädret! Och samtidigt skrämmande, för det känns verkligen som det är något som håller på att hända!

Moder jord gör uppror. Vulkanutbrott, översvämningar, polarvinter, jordbävningar, tsunamis och nu oljeutsläppet i mexikanska golfen (som visserligen är direkt orsakat av människan).

Så de där filmerna är kanske inte så överdrivna och orealistiska som man kan tycka när man ser dem. Jag känner mig liten och maktlös inför detta. Hjälper det verkligen att jag sopsorterar och släcker lampan efter mig? Är det det enda jag som enskild individ kan göra?

Jag blir så förbannad när stormakterna, som verkligen skulle kunna göra skillnad, lägger sin energi och en jävla massa dollar på att "medla" i religiösa krig istället!

Grrrrrrr!!

LITEN BLIR STÖRRE...

Tack Inna för Awarden - som innebär att man ska visa och skriva någonting om den 10:e bilden som man publicerat på sin blogg sen tidernas begynnelse! Hos mig blev det passande nog bilden här ovan!

Fossingen tillhör nämligen mitt yngsta barnbarn Lukas och jag kom nyss hem från hans 2-årspartaj!

Både hans fötter och händer har växt sen dess vill jag lova...

Apropå fötter...

Prinsessan kom hem inatt vid 01-tiden och jag gick ner och kollade att allt var okey, frågade om hon haft kul och sa godnatt.

Döm om min förvåning när det stod ett par svarta 46:or i hallen i morse när jag gick ner för att äta frukost! Öööhhh....var kom dom ifrån???

Jo då - en "killkompis" hade blivit utelåst och ringt till prinsessan vid 3-tiden och frågat om han fick slagga över! Hur hon fick in honom utan att vi vaknade begriper jag inte - blir nästan lite imponerad!

Säger bara dagens ungdom!!! Hur ska det bliiii???

Killkompisar! Vem fasiken hade killkompisar på slutet av 70-talet? Inte jag eller någon av mina väninnor i alla fall! Jo EN tjej hade en killkompis men han var bög, fick man höra flera år senare. Och hon var säkert skitkär i honom!

Nä, killar var man antingen ihop med eller ignorerade totalt! Dumsnälla (fula)killar utnyttjade man - för de hade ofta bil och fick den stora äran att köra oss dit vi ville.....men kompis med dom? Nä - skulle inte tro det!

En sak är då säker - vad gäller mig själv så kan jag bara konstatera att min toleransgräns tänjer sig mer och mer. På gott och ont.

Pst - skickar AWARDEN vidare till alla som vill ha den!

STOR ELLER LITEN?

När ska man klippa av navelsträngen? Kicka ut fågelungen ur boet? Sluta curla? Packa magen full i is?

Prinsessan 16 år (..och 4 mån) ringde mig på jobbet igår och frågade om "det var lugnt att hon drog med en kompis till Trollhättan". Skulle sova hos storasyster eller ta nattbussen hem. Storasyster bor i Karsltorp, en bra bit från city och nattbussen skulle gå kl 02.15!

Jo tjosan! Ra ta ta ta - bombardemang av frågor och förmaningar sprutade då ur mammans mun:

- Vad ska ni göra?

- Med vem?

- Var bor han?

- Ska ni dricka? DUM fråga! Klart att ni inte ska!!

- Passa din läskeblaskburk så att ingen lägger i nån våldtäktsdrog när du inte ser!!

- Gå ABSOLUT inte ensam till Karlstorp. Håll ihop med kompisen!! Förresten, ta bussen hem istället!!

- Okey? Okey?? Okey???

Klick.

Sms: "Vi kommer och hämtar er istället. Halv två. Okey??"

(...och förra fredagen hämtade vi i Färgelanda...)

HEJ! HÄR ÄR JAG IGEN!

Tog ett litet bloggbrejk jag! Har inte haft lust helt enkelt. Att förmedla mig alltså! *blink, blink*
Har det hänt nåt här då? Har inte ens bemödat mig att kolla era inlägg heller, så nu har jag väl massor att läsa igenom! Ni som är så flitiga!

Själv har jag passat på att fylla år - mindre roligt! Okey, jag kan hänga med till 50-strecket, sen vill jag att det vänder. 50, 49, 48...ner till 25, sen kan det vända uppåt igen. Inte yngre än 25, inte äldre än 50. Vad tror ni om det?

Kolla in det här videoklippet - den här gossen blir nog INTE 25 år. Barnmisshandel? Oförstånd?

VÄSENTLIGEN PIGG....?

Ådrog ju mig en förkylning för....öhhhh...3-4 veckor sen...jo det var nog så länge sen. Hur som helst så upphörde jag ju omedelbums med mitt ihärdiga motionerande med stegräknare och crosstrainerpass. Det är ju faktiskt farligt att anstränga sig när man är förkyld! Det vet väl jag!

Nu har jag i alla fall bestämt att jag är återställd. Så nu har jag ju bara sisådär 200 000 steg att ta igen för att vara med i matchen (stegräknartävlingen på jobbet) igen!

Men idag har jag träff med bästa Britt-Marie i hennes Bakstuga - mumsiga nybakta kleningar ser jag fram mot!!

Så i morgon.......!!

HAH!!

Jag gick inte på den lätta! Försöka luras med solsken på morgonkvisten för att få mig att hänga ut tvätten. Nänä, jag knör in allt det blöta i torkskåpet....nemas problemas!

VÄSTKUSTRAPPORT

Veckoslutet har tillbringats i Strömstad. Förtältet är på plats och nu får sommaren gärna göra sitt intåg. Helst en mindre blöt variant än fjolårets - TACK!

Svärfar, 77 år ung, hjälpte oss få schabraket åt rätt håll (vad skulle vi göra utan honom?) och sen var det bara för mig att få inredningen på plats. Det gick fort. Jag är inte så mycket för det där med pynt. Har dock fallit till föga och införskaffat 3 st tygblommor av exklusivare snitt för att piffa till det lite. Det satt långt inne, det gjorde det. Men någon rabatt av plastblommor och solcellsbelysning utanför husvagnen kommer det aldrig att bli. Heller inga bollfransdraperier. Jag svär.

Gubben tog en paus och åkte in till stan och införskaffade ett gäng av ovan avbildade kräk som vi sköljde ner med några glas vitt. Först hade vi fått rapport om läget i Mellerud, med cruising och allt vad det innebär - stämde av med tonårssessan som lämnades ensam hemma vind för våg. Allt var lugnt och sessan var så klart nykter, så då kunde mor och far slappna av.

Så vi stensomnade så sött invirade i varsin fleecepläd. Den effekten har havsluften (för vinet kan det ju inte bero på). Man blir stenad! Det räcker att vi svänger in på campingområdet så börjar jag gäspa. Hm....jag får nog göra en djupanalys på mig själv varför jag reagerar på det viset. För det kan väl inte bero på leda och utråkning??

PRECIIIS LIKT MIG...

Juuupp! Det var det det! Oopps I did it again, som Brittan skulle sagt. En liten förkylning kom emellan och så var det klippt! Kört så in i h-vete.

Vad??!! Mitt STEGRÄKNARBEROENDE så klart! Puts väck - bara så där. Har dessutom inte det minsta abstinens.

Visst - mätarn sitter där på höften. Jag tar loss den ibland och konstaterar:

"jahaja, bara 2301 steg och klockan är 17.00" - (för två veckor sen skulle jag ställt mig på crosstrainern och kört ett 40-minuterspass för att komma upp i minst 12 000 steg).

Sån är jag! En ohängiven människa. I alla fall när det gäller motion och kostomläggning...

TJOHO TV4!!!

Om nu Laila och Nicke backar ur så kan JAG tänka mig att träda in i husbyggarprojektet!! Jag är villig att förnedra mig för häften av arvodet som det förmögna (?) kändisparet begärde - eller va fasen! Får jag en pool på köpet så kan vi vara kvitt! Deal??

Okey - ska bara få grönt ljus från gubben min sen KÖR VI!

Ps. Hur blir det med tomten? Lidingö kan bli liiiite knöligt för oss. Tror nog det ska gå att få tag på nån liten åkerlapp kring Sketälva.

Vi har en video från vårt budgetbröllop också om det kan vara intressant - är villig att överlåta den för....ska vi säga en Volvo Flexifuel? Eller ett års förbrukning av Gorby´s? Eller en resa till Ullared?

Vill ju inte verka sniken men....

Ps igen. Ni behöver inte sponsra mitt Världsförälderskap i UNICEF! Det är redan kirrat ;)

(huset på bilden är lånad på Google)

SKÖNA MAJ VÄLKOMMEN....

(bilden lånad på Google)

Valborgsmässoafton. Varför skiner aldrig solen den 30 april? Kallt som tusan brukar det vara också, när man traditionsenligt står där uppe på Kroppefjäll och väntar på att fyrverkerierna ska smälla av.

Annars är jag ledig idag och det är gött! Synd bara att jag åkt på årets första förkylning och håller på att hosta lungorna ur bröstkorgen. Men det är ju bra att passa på att bli lite sjuk när man ändå är långledig, eller hur?

Kvällen ska ändå tillbringas med goda vänner. Får väl preparera mig med Alvedon och Fishermans så ska det nog gå vägen.

Grattis Kungen föresten!

RESPEKT

• Det är 8 år kvar till Första Världskriget börjar och 33 år till Andra Världskriget!
• 3000-6000 personer omkommer i en jordbävning i Kalifornien och 20 000 i Chile i en annan.
• Finland inför som första land i Europa, kvinnlig rösträtt
• Det är två år sedan hästspårvagnarna försvann från Stockholms gator
• Den första flygningen i Europa i en motordriven luftfarkost genomförs i Paris
• Bokstäverna SOS antas som den internationella nödsignalen
• Det är fyra år kvar tills den sista avrättningen sker i Sverige
• Gunnar Sträng föds
• Världens första radioprogram innehållande tal och musik sänds i USA

(källa: Wikipedia)

Varför all denna fakta om årtalet 1906?

Jo för då föds Melleruds kommuns äldsta invånare och den personen har jag fått förmånen att träffa!

Tacksamhet, ödmjukhet, respekt...

FÖRBANNAD!!

När jag imorse läste artikeln i dagens GP, så satte jag nästan frukostkaffet i vrångstrupen! Lova att ni klickar på länken, även om reportaget i pappersversionen är mer utförlig!!

Tar man inga som helst referenser på den man anställer att ta hand om våra gamla och sjuka? Boendet Lilldalshemmet på Tjörn är anmält för tredje gången på 4 månader för vanvård och starka brister i bemötandet hos de boende.

Tyvärr är det nog inte bara på det här stället som sånt här förekommer. Det finns säkert svarta får på alla vårdinrättningar, men det beror på klimatet i arbetsgruppen om deras beteende accepteras eller inte. Med en svag ledning kan nog vad som helst hända verkar det som.

Vad är det då för fel i huvudet på människor som förnedrar och hånar medmänniskor som befinner sig i beroendeställning - som är helt utlämnade i deras händer och som kanske inte ens kan klia sig själv på näsan?

Jag SKÄMS å deras vägnar och LIDER med de underbara, empatiska och goda personer som jobbar i vården! För majoriteten av de anställda är trots allt medmänskliga!

Är det kanske snart dags att ställa lite mer krav, förutom teoretisk utbildning, på de som ska arbeta med människor - vilket yrke det än gäller? Något slags test i empatisk förmåga vore nog inte helt fel.

Jag anser att den som säger " ja du ska veta att det inte är roligt att torka din skit" till en gammal man som ledset säger att han bajsat ner sig, lider av nån slags psykisk störning!

DEN SOM VÄNTAR PÅ NÅT GOTT...

Igår hade vi avtackning för två kolleger som gått i pension. Vi samlades och åkte i gemensam trupp till en krog i Säffle (bilden ovan ger en ledtråd till namnet på denna). Det var en skrattretande upplevelse - eller ja...vad annat kunde man göra än att skratta sig igenom kvällen? Alternativet var att bryta ihop eller bli som tuppen ovan - GALEN!

Servicen på den här krogen var som ni kanske redan förstått milt sagt undermålig:

19.00 - anländer till krogen. Blir stående i foajén i väntan att bli välkomnade och hänvisade till vårt förbeställda bord. Men icke. Vi fick snällt själva ta reda på var vi skulle sitta.

19.15 - nu kommer servitrisen och frågar om vi vill beställa in något att dricka medan vi bläddrar i menyn.

19.30 - får hälften av sällskapet det vi beställt i drickväg och matbeställningen börjar tas upp.

19.50 - nu har alla fått nåt och dricka. Vi sippar försiktigt på den dyrbara drycken för att spara tills maten kommer...det knorrar i våra magar..

20.45 - nu får alla utom två sin mat - "kommer om en stund"! Vi andra väntar väluppfostrat (och dreglande) för att vi ska kunna äta tillsammans allihop, men...."stunden" verkar bli lång, så vi börjar ursäktande till våra två kolleger, äta...eller rättare sagt glufsa i oss maten!

21.05 - har de flesta ätit upp! DÅ kommer kollegernas mat in...

Tilläggas skall att emellan dessa tidslag gjordes upprepade försök att få påfylling i glasen samt att ingen tog efterrätt - Herregud, vissa skulle ju upp tidigt och jobba dagen därpå!! Vi kunde ju inte stanna där hela natten! Två kulor glass med ett kex på toppen skulle säkert tagit minst 40 minuter att fixa till, så vi våga inte chansa!

Frågan "önskas kaffe?" besvarades surt med "det beror på hur lång tid det tar!!!"

Och nej! Jag tror inte att någon av oss gav dricks....men kul hade vi i alla fall och det kanske var huvudsaken!

ETT SÄKERT VÅRTECKEN...

Det är inte bara tussilago längs våra vägkanter så här års! Poliskontrollerna dyker upp säkert som amen i kyrkan så snart vädret blir vackert. Men det är klart att det är behagligare att jobba i solsken än ösregn eller snöstorm!

SOLSIDAN

Tack och lov att den kommer tillbaka till hösten! Love it!! Komik med den rätta knorren - utan överdrifter blir det roligast. Tycker jag!

WILD AND CRAZY...not

Varför är man en sån tråkmåns? Så svenssonaktig? Så..... vanilj liksom?

Varför stack inte jag ut och upptäckte världen som tonåring? Har knappt lämnat 50-skyltarna under mitt snart 50-åriga liv! Föddes i Brålanda och flyttade till Dals Rostock = 2 mil. Fyllde 18 och flyttade från Dals Rostock till Mellerud = 7 km. Det ju fan TRAGISKT!!

Skolan då. Varför pluggade jag inte när jag hade chansen? Utbildade mig liiiiite tidigare? Levde studentliv i korridor med fester och nudlar - varför gjorde inte jag det?

Nä jag gick Konsumtionslinjen i 2 år och blev utbildad hemmafru, för då slapp man ju matte, kemi och fysik! Smart tyckte jag då! Idioti tycker jag idag!

Efter gymnasiet började jag jobba på mentalsjukhuset i Vänersborg som "vik skötare". Där fanns det alltid jobb, där och på Saab i Trollhättan. Stod ut i ett halvår och tog mig därifrån innan jag själv blev intagen. Gökboet ilr!

Fick jobb på kemisk fabrik i Mellerud och tappade motorolja, glykol, avfettningsmedel och spolarvätska. Ibland, eller väldigt ofta, hamnade vätskorna på golvet och skrapades ner i golvbrunnarna - kan säga att det dog mycket träd och buskar kring den fabriken....hujedamej.

SEN efter att ha jobbat 15 år som undersköterska och fött tre barn, så kom det över mig att jag nog behövde ha nån slags akademisk utbildning. Pluggade in lite ämnen och kom in på sjuksköterskeutbildningen. Vad annars? Varför göra nåt wild and crazy liksom?

Som min kollega. Hon berättade att hon hade ett sommarjobb en gång. Som FÄLTASSISTENT åt en forskare från Uppsala universitet. Han skulle disputera på "Tjärblomstrens veneriska sjukdomar"!! Va! Snacka om wild and crazy!

Vad gjorde då min kollega den här sommaren? Jo hon märkte humlor! Hon hade alltså ett litet fånginstrument tillverkat av en sån där liten häftstiftsburk. På nåt vis, fråga mig inte hur, fick hon in den lilla humlan i den där burken och FÄRGMÄRKTE den (i början prövade dom att sätta små nummerlappar på humlebakarna, men det funkade inte så bra)!

Men inte nog med detta. Sen skulle hon följa efter humlan när den flög iväg där över ängarna och se vart den tog vägen, vilka blommor den besökte osv.

Föreställ er den scenen. En tjej som springer kors och tvärs över en blomsteräng dagen lång....jag höll på att skratta ihjäl mig när hon berättade detta!