ÅSIKTSMIX

Eftersom mitt bloggande numera är ytterst sporadiskt sen jag skaffade min ÄLSKADE iPhone, så får jag ju försöka få med så mycket som möjligt i varje inlägg!
Jag är sällan uppkopplad på datorn nuförtiden - det är ju så lätt att kolla Fejjan på fånen...

Just nu har jag har åsikter om:

• Juholt,


• utvisningshotet mot 90-åriga Ganna,


• mördade 4-åriga barn,


• förkylningar och andra krämpor


• och om den analkande ålderdomen. Heavy stuff!

Om ovan nämda tycker jag ;

• skitstövel,


• inhumant,


• fruktansvärt,


• irriterande och småjobbigt


• och hur ska det sluta??

För att fördjupa mig i ett av ämnena så får det bli i den stundande ålderdomen. Hur kul är det på en skala att bli gammal? På min skala från 0-10 är det en NOLLA!

Jag var ju en sväng till doktorn som jag skrev i mitt förra inlägg. Fick ju då en återbesökstid och träffade dr Edmund Nånting. En fantastisk nybakad läkare med lusten i behåll. Ja alltså lusten för sitt arbete - att undersöka, utreda och kurera patienter!

För det där med arbetslust är det si och så med hos allmänläkarna. Särskilt hos dem som närmar sig pensionen eller har jobbat 10 år efter 65-årsdagen. Men dem kan jag bloggeria om en annan gång...

Jo denne Edmund. Han skulle verkligen gå till botten med mitt låga blodvärde. Jag hade likt en TV-kock (öh...ja ni förstår vad jag menar....eller?) förberett mig inför läkarbesöket och presterat fram faeces-Hb x 3 (alltså bajsprover). Detta ingår ju alltid i en utredning av lågt blodvärde och dr Edmund blev jätteglad för bajset!

Det togs en massa prover ur mitt enda stickbara kärl i armen (men Annelie, du är bäst på att ta prov på mig!). Och så ville Edmund gärna titta upp i ändalykten på mig. Det fick han ju göra - inte för att han hittade nåt "kul" där, tack och lov!

Alla blodprover var bra. Förutom Hb och järn då. Järnbristanemi alltså, men varför?

Då skrev Edmund en remiss till gynekologen också. Så där var jag för ett par veckor sen och där, alltså i min livmoder, hittade dr Majs ett litet myom. En muskleknuta, som han sa. En snällare benämning på en ofarlig tumör. Detta lilla myomet är troligtvis anledningen till att jag blöder lite för mycket vid mens. Så nu ska det kontrolleras om en månad igen och om det växer ska det tas bort.

Nu käkar jag järntabletter för fulla muggar och känner mig som en ny människa!

Så det är väl så här det är att bli gammal. Det tillkommer den ena krämpan efter den andra och det är väl bara att gilla läget.

WEEKEND I GÖTET OCH DÅLIGT FLÅS

Vi kan börja med det dåliga flåset.



I torsdags onsdags när jag cyklade hem från jobbet tog det helt plötsligt stopp. Trampade 4-5 snurr på pedalerna och fick sen vila. Tänkte väl inte så jättemycket på det just då, men sen var det samma sak när jag dagen efter skulle till och från jobbet på cykeln. Så jäkla dålig kondis har jag faktiskt inte!


På fredag morgon var jag ledig och dammsugarn åkte fram. Snabeldraken gjorde sitt jobb, men jag blev kallsvettig, andfådd och fick tryck över bröstet och hjärtklappning. Eftersom den här resan till Göteborg var planerad sen länge kände jag att jag ville ha en besiktning innan vi drog iväg.


Fick en tid på Jourcentralen framåt kvällen.


EKG togs. Blodtryck kontrollerades. Läkaren lyssnade på hjärta och lungor, klämde på magen och tittade under mina ögonlock. Allt var okey, förutom färgen under mina ögonlock då. Där var det typ ingen färg. Då stack undersköterskan mig i fingret. Hb var 97! Inte konstigt att jag inte orkar nåt!
Och jag ska va sjuksköterska...


Nu ska det utredas vaffö dä ä på detta vise med lite mer prover....


Så vi drog till Götet tidigt på lördagen. Checkade in på Panorama och åkte sen ut till Åbytravet till makens stora förtjusning. Jag hade nekat blankt till trav någon dag innan och istället förberett honom på en dag på Liseberg. Men jag kände att flera timmars promenerande inte var någon bra kombo med mitt taskiga blodvärdet. Så jag offrade mig kärleksfullt och erbjöd maken a day at the races!
Själv placerade jag mig på läktaren. Lyssnade på Winnerbäck och spelade Wordfeud på min kära iPhone!

Sen!! Middag och lite gott vin på hotellet och taxi till Konserthuset på Götaplatsen. Halv åtta äntrar Lars Winnerbäck scenen och det är bara fantastiskt! Vilken röst! Vilka texter!

Sen hade ju då inte maken samma upplevelse som mig. Han suckade högt, smällde bubblor med tuggummit och somnade (!) sen i slutet på konserten, medan vi andra stod upp och jublande klappade takten till musiken.

Men smaken är som baken, som tur är!

GÖR OM MIG? JA TACK!

Bloggar med ena ögat och kollar på "Go kväll" med det andra. Idag är det "gör-om-mig" och dessa skickliga händer skulle jag gärna vilja lämna mitt eländiga yttre till nu! Är i stort behov av en rejäl make-over!

Sommaren, eller vad man nu ska kalla det, har snart passerat och tyvärr inte lämnat någon solbränna på min hud alls! Blekare och fetare har jag sällan varit.

Och den där jäkla gråbenan som envisas med att visa sig en ca en månad efter håret färgats! Jag är sååå jäkla trött på att färga håret! Och det ska man behöva hålla på med livet ut!? Eller ja...kanske släpper på det gråa när och om jag når 70-årsåldern. Men inte innan!

"Bläääää", säger jag till mig själv de gånger jag är tvungen att använda en spegel!

"Fy va gammal och fuuuul du är"! "Ut och rör på dig, fetto, innan du drar på dig en hjärtinfarkt och diabetes", skäller jag.

Men vad hjälper det? Jag lyssnar inte!

Hur kul är det att handla kläder då? Inte kul alls skulle jag vilja påstå! Hur kul är det att öppna garderoben och konstatera att där hänger samma gamla utslitna storskjortor, gärna randiga, som hängt där åratal? Inte det minsta kul!

Men lyssnar jag på mig själv? Nä. Det gör jag inte. Utan jag blir tröttare, tröttare och tröttare på min egen uppenbarelse och beteende.

Skäms på mig!

EFTERLÄNGTAT

Äntligen bekräftar hovet den stora nyheten -en blivande tronarvinge är på väg!
Vickan har ju faktiskt varit gravid sen 20 juni förra året enligt skvallerblaskorna, så det var ju en sabla tur att bebben får kika ut till slut i mars nästa år.

Jag tycker det är roligt men det är nog inget mot vad kvälls-/skvallerpressen gör! Löpen är säkrade för minst ett år framåt och det kommer att spekuleras vilt i barnets kön och vilket namn det kan tänkas få. Det blir väl Kevin, Robin eller Ronny eller nåt om det blir en kille. Ronja eller Kimberley om det blir en tjej....eller?

Fokus är iallafall flyttat från Knugens kaffeflicksaffärer nu, får vi hoppas och tro!
Men tänk vilka kontraster detta barn kommer "utsättas" för - mormor och morfar bor i ett slott i Stockholm och farmor och farfar bor i , kanske inte en koja, men i en vanlig villa i Ockelbo...
Tur att Vickan verkar vara en jordnära och osnobbig kvinna, trots sin uppväxtmiljö. Hon och Danne kommer nog att uppfostra sina barn därefter!

TYST!

Regnig sommar

Övertid på jobbet

En fästing i armhålan

En finne på näsan

Magknip

......................jag, och alla andra med små skitproblem ska bara hålla tyst!

Efter massakern på Utöya ska vi bara hålla tyst...........................................

MER TIMMAR PÅ DYGNET - TACK!!

Eftersom jag börjat jobba igen så innebär det att andra gått på semester. Det märks! Övertid varje dag denna veckan. Det ser helt ok ut på arbetslistan när den skrivs ut på morgonen - så idag, IDAG kommer jag hem i tid...men icke! Och av nån konstig anledning så ska allt hända den sista ordinarie timmen på dagen och så skiter sig allt! Är det inte nån som måste åka iväg till sjukhuset, så är det nån som kommer därifrån. Eller så har det blivit nåt fel med mediciner. Eller så kommer det nån anhörig och knackar på dörren. För är man kvar på kontoret så är man tillgänglig, så är det bara!

Jag har inte sett min hemmaboende dotter sen i söndags! När jag kommer hem från mitt jobb vid 18-tiden, så har hon åkt iväg på sitt sommarjobb. Och när hon kommer hem vid 24-tiden, ligger jag och snarkar för fullt (säger min man att jag gör.... :S).

Men jag ser ju spåren efter henne när jag kommer hem...lap-topen ligger i soffan, dörrarna till klädskåpet står vidöppna, frukostdisken står på bänken, smutstvätten ligger på golvet och sängen är obäddad....underbara unge!

Sen är mellandottern och minsta barnbarnet från Stockholm, på besök i Dalsland. Han döptes förövrigt i söndags - lille Charlie <3! De bor hos pappa/morfar eftersom vi ännu är lite trångbodda (övervåningen inte inredd..)
Tror ni jag har sett dem sen i söndags? Nä!! Som tur är blir de kvar nån vecka till och jag hoppas verkligen att jag får snusa lite på lillkillen innan han åker uppåt igen! Vi satsar på helgen...

MEN VA FAN!!

Usch då, som jag svär! Men jag bet nyss av en tand! En näve torrostade jordnötter (min senaste hang-up) i munnen och knakelikras så lossade 25% av en av mina molarer. MEN, nu till det fina i kråksången - MOI har tecknat friskvårdsavtal på Folktandvården (ibland fattar jag riktigt kloka beslut). Så för 744 spänn om året, kan jag gå till tandis varje dag om jag behöver. Så imorrn när jag ringer och får en akuttid, så är det andra gången på 6 veckor som jag är i behov av detta (teckande avtalet i april)! Hehehe! Jag kan bara svischa förbi kassörskan och vinka bye, bye med innehållet i plånboken intakt!

Men det hade ju såklart varit roligare med bättre tänder...

JOBBIG SEMESTER

Dags för ett litet blogginlägg! Har haft "semester" och började jobba igår igen. Min ledighet (från jobbet) bestod av att FLYTTA! Först åt oss själva och sedan åt min mamma. Så jag vill inte lyfta en flyttkartong mer i hela mitt liv - frivilligt! Efter att efter 9½ timmes flyttstädning så griiiinade jag! Var helt slut som människa efter det (lätt överdrift, jag veeeet) - svettig, skavsår, träningsvärk...

Men förra måndagen bestämde vi oss bara för att sätta oss i bilen och dra iväg några dagar. Bort från röran och ouppackade lådor.

Frågade mina FB-vänner om tips på resmål och ett av förslagen var Västervik, så dit gick kosan! (sen, när vi kom hem, kom vi på att vårt hus heter Villa Västervik)

Det visade sig vara en jättemysig liten stad, med mycket av den gamla bebyggelsen bevarad.

Solnedgång över hamnen i Västervik

Rosprakt vid varje hus!
.En av smågatorna

Sen åkte vi vidare till Söderköping, Nyköping och Örebro för att sista dagen hamna på en travbana i Lindesberg, minsann! Jag fick några timmar på IKEA Örebro i utbyte mot travet...

GRATTIS LUKAS!!!

Idag fyller den här lille rackaren 3 år! En liten pillemarisk filur som kan vara sur som ättika ena stunden och jättego och glad nästa. På söndag kommer han till oss och äter tårta! Då firar vi hans födelsedag en gång till och har inflyttningskalas. Det nyinköpta stora matbordet invigs, där vi får plats hela familjen! Det har jag längtat efter!

GLAD PÅSK ALLA BLOGGISAR!

Snart flyttar vi till vårt nya hus - det ska bara byggas först!! Har lite och grunna på, därför är det glest mellan blogginläggen. Men jag har ju min andra - besök gärna den om ni vill följa vårt husbyggaräventyr!

BARNVAKT

(bilden är från ett annat tillfälle)

Äntligen, får jag väl säga. Min dotter frågar mig inte så ofta, men när hon väl gör det så kan jag nästan aldrig. Det är så man skäms, men sånt är livet när man jobbar heltid i vården! Men den här gången kunde jag!

Så när jag kom hem från jobbet i onsdags, så stod de på parkeringen och väntade- småprinsarna och deras mamma. Mamman åkte vidare dit hon skulle. Lukas, som hade sovit i bilen, var lite avvaktande till en början men snart var det full rulle! Båda är i en underbar ålder nu. Oliver är 5 och Lukas är snart 3 och i värsta kiss-och-bajsåldern!

Vi började med fika och glass (Päronsplitt, som alltid finns i frysen). Två glassar på raken och några cremekex slank snabbt ner i de små magarna. Sen tog det inte lång stund innan sockerspeeden slog till! Lukas välte ut ett glas apelsinjuice över hela sig, så byxor och strumpor fick tas av. Mamman hade dock glömt att lämna extrakläder, så det blev att springa i blöjbyxan.

Leksakslådan vältes upp och ner, så hallen täcktes strax av 220 legobitar, bilar och pusselbitar. Sen var det ju bara pusslet som var intressant då....

Vi såg på Cartoon, ("driit", enl mig, vad är det för fel på Björnes magasin?) som Oliver älskar, och spelade spel. Lukas kunde inte riktigt hålla sig till reglerna och gjorde lite som han själv tyckte, men han har ju världens tålmodigaste storebror som tur är. Annars kunde det varit upplagt för ett slagsmål (har mig och min egen lillebror som referens där..).

Sen åt vi lite kvällsmat. Snäll mormor som jag är, så fick de kall söt O´boy till mackorna (eller bajset, som Lukas sa att det var). Kan säga att det spädde på sockerspeeden. De satt inte still en sekund efter det. Men det gjorde jag. Pojkarna låtsades att de åkte till Stockholm...och Afrika. De åkte fram och tillbaka dit, med flygplan, båt och tåg. En gång gick Lukas till Afrika. Varje gång de åkte, gav de varandra och mig kramar. Många kramar blev det.

Strax efter halv nio kom deras mamma. Oj vad tyst det blev när de åkte...

IMPULSIV.....IGEN

Gubben och jag åkte till stan. Han behövde en ny mobil. Verkligen. Han har en gammal tegelsten modell Nokia, en blå/orange manick som inte ens har kamera! Den går bara att ringa och sms:a på!! Till saken hör att han går en datakurs nu och efter en lektion kom han hem och sa att han var lite sugen på en iPhone. "Du vet, med appar å sånt". Att han visste vad en app var förvånade mig å det grövsta! Jag hade väl hört ordet, men inte mer.

Vi klev in i Telia-butiken och jag såg ganska omgående på hans kroppsspråk att - nej, här kommer det inte att inhandlas någon modernare variant inte. Det liksom syns på honom. Han lägger händerna på ryggen och ser måttligt intresserad ut. Han plockar upp glasögonen ur fickan och går fram och synar modellerna som hänger utefter väggarna. En nanosekund av uppmärksamhet ger han var och en av dessa teknikens under. Varken mer eller mindre.

Under tiden har jag tagit en nummerlapp - butiken är full av folk. Han kan ju diskutera saken med försäljaren när vi ändå åkt så långt, tycker jag!

När vårt nummer plingar upp reagerar han inte alls. Jag försöker påkalla hans uppmärksamhet där han står bakom nån monter. Icke då.

Så vem har VIPS köpt en iPhone av den blonderade, tuggummituggande expediten? Jo jag.

Nu ska jag bara komma på vad i all världen jag ska ha den här dyrgripen till - mer än att ringa och sms:a på!!

"HEMMET" NÄSTA??

Tog en promenad igår efter jobben, gubben och jag. Blåste lite småkallt så det blev en liten runda genom köpingen. En bil kommer rullande runt torget, passagerarrutan vevas ner och en lite överförfriskad karl tjoar på bred göteborgska: "ÖÖÖÖHHHHH, tjena Kenneth! Är du ute och vallar.......pantertanten?......."

PANTERTANTEN??!!!!!

"Ähhh", sa Kenneth när jag tvärnitade. "Han visste nog bara inte vad han skulle kalla dig"!

Tur för GUBBJÄKELN att han satt i en rullande bil, säger jag!! Högst förolämpande!

MÅSTE BARA INNAN JAG GLÖMMER....

Vet ni vad en som skåpsuper blir????

(bilden lånad på google)

HEMLIGHETSFULL !!

NI KANSKE VILL VETA...

... att kronprinsessan Victoria med "största sannolikhet" är gravid. Det sa David Nyhlén idag på Rix morronzoo, så då måste det ju bara vara sant!

... att det alls inte varit några demonstrationer i Tripoli. Det sa Mohammar Khadaffi (varför Ghaddaffi helt plötsligt??), så då måste det ju bara vara sant!

... att sex nollor med en etta (som ett litet "L" eller som ett streck, vettu mormor) framför, blir en miljooon. Det sa Oliver, mitt barnbarn, så då måste det ju bara vara sant!

"VÅR"STÄDAT LITE

...på min blogglista. Bloggar som ej uppdaterats de senaste månaderna har jag plockat bort. Men hoppas att jag får besked om de kommer tillbaka såklart! Har t o m tagit bort min dotters blogg! Försöker peppa henne att börja skriva igen för hon har verkligen talang för det! Det gäller även mellandottern i Stockholm, men men en liten bäbis i knät kan det ju vara svårt! Lusten att blogga kommer ju och går för oss alla...eller ja vissa av er är ju hur flitiga som helst! Själv får jag långa skov av bloggtorka.

I kväll ska jag jobba. Är så trött på snön och kylan bara. Våra arbetsbilar är utrustade med snöskyfflar, broddar och sandhinkar, om vi skulle köra fast i nån driva. Det händer inte så ofta, som tur är...

Sen är det ju ett mas med termobyxor, fodrad vinterjacka och snörkängor när man ska ut och in till vårdtagarna. Tack och lov för de blåa tossorna! Och gudskelov om man kommer ihåg att ta av sig dem igen - en och annan vurpa har man gjort i snön, med dem på fötterna, genom åren!

(bilden knyckt på google)

VÅRKÄNSLOR??

(bilden är lånad på google)

Kan det betyda att det spirar såna i mig när jag äntligen hivat mina två julstjärnor? Två frodiga, friska exemplar skall tilläggas, så det var inte enkelt. Jag hatar att slänga dugliga saker som ni vet!

Jag hade ett jäkla sjå att få de där stjärnorna att överleva första advent på fönsterblecket över det glödheta elementet. Fick ställa dem långt in mot fönstret och med hjälp av mycket kärlek och vatten lyckades jag med den bedriften.

Sen när julen var över ställde jag dem brutalt rätt över radiatorn för att passivt ta livet av dem. Slutade prata med dem men slängde nonchalant till dem en skvätt vatten när de slokade (jag är ju inte helt hjärtlös!) och till slut hade de tydligen börjat gilla livet i mitt kök, trots hetta och torka! Om det hade varit jul nu (och jag hade varit blomsterhandlare..) så hade jag lätt fått 50 kr styck för dem (gav 24,90:-/ st), så stiliga hade de blivit!

Så nu är det ganska tomt på blomsterfägring i mitt köksfönster. Ska ju flytta 1:e juni och snål som jag är tänker jag inte köpa nåt nytt förrän dess! Elementet går ju fortfarande på högtryck....

TILL OCH MED JAG....

...är faktiskt TRÖTT på vintern! När jag häromdagen skadade mitt vänster långfinger, hade jag fått nog av snö, is och kyla.

Incidenten inträffade när arbetsdagen var slut och jag med händerna fulla av väskor, journaler och urinprov, skulle sätta mig i bilen och åka in mot centrum. Det var blankis toppad med vatten på parkeringen och jag gick mycket försiktigt i mina gympadojjor, som jag tagit på mig på morgonen för att jag tyckte det var vår i luften och jag var så förbaskat trött på vinterkängorna.

Nåväl. Jag öppnade bildörren till passagerarsidan och lyfte vänster ben för att kliva in i bilen. Då kände jag att fötterna gled undan. För att dämpa det oundvikliga fallet, högg jag snabbt tag i den övre delen av dörrkarmen, med de två fingrar som jag kunde undvara bland journalen och urinprovet i samma hand. Sedan gled jag i slow motion ner på den blöta isen och hamnade till hälften under bilen med urinprovet helt intakt. Kan tänka mig att det såg lite smålustigt ut. Min kollega tyckte det iallafall.

Mitt vänster långfinger fick göra skäl för sitt namn och sträcktes ut maximalt. Såpass mycket att det kändes ända upp i armhålan. Så nu har jag spjälkat den stackars lemmen med hjälp av ringfingret och hudvänlig häfta. Blåmärken har jag här och där. Ont det gör ont men det går...

Så jag säger FUCK OFF till vintern - med höger ringfinger!!

JAG HAR BLIVIT MED NY BLOGG

Eftersom det ska byggas hus i familjen, tänkte jag att det skriver jag om någon annanstans. Så det blev en blogg till...Nybyggarna kallar jag den och ni är så klart välkomna att komma och hälsa på där också!

Nu ska jag alltså uppdatera två bloggar...snacka om att ta sig vatten över huvudet!

Känner ni att det är vår i luften? Det inbillar jag mig att jag gör, vilket antagligen är superkorkat med tanke på att vintern nyss börjat.

Trista söndag har hittills innehållit långpromenad, rester från igår till middag och seg Budapestrulle till kaffet. Ser fram emot Solsidan och Wallander på tv-fronten. Vidare har jag trånande längtat efter mina barnbarn. Nytillskottet Charlie från Tumba, är nu hela två månader och jag har inte sett honom sen juldagen!!

Troligtvis är han 2 meter lång och i målbrottet när vi ses nästa gång...

Men jag har sett honom via webcam, tack för den uppfinningen!

I NATT JAG DRÖMDE...

(Bilden snodd på Google)

Var kommer alla knasiga drömmar ifrån? I natt fick jag till det nåt alldeles enormt! Jag drömde att det kom fram en kille i 20-årsåldern till mig. Han presenterade sig med ett holländskt (!) namn som jag glömt och tillade: "...jag är din halvbror och jag älskar dig"!
Jag blev SKITFÖRBANNAD! Han var så jäkla ful - inte alls lik pappsen som då tydligen var hans papps också! Utstående öron och en lång smal näsa. Fett stripigt hår och gula tänder! Yaack!

Jo då, pappa hade tydligen varit otrogen mot kära mor när han var i Borås och pluggade till lärare. Visserligen var det ca 45 år sedan, så åldern på "brorsan" fick jag inte riktigt till där. Nu bodde han i Tranås!?? Eller var det Strängnäs?
Sen blev det ett jäkla sjå! Min äkta bror och jag fick ju försöka dölja den här nyupptäckta sanningen för vår mamma. Herregud, hon skulle ju bli helt knäckt om hon skulle få veta att pappa varit otrogen redan 1967!
Sen övergick denna mardröm till något annat...

Det som förvånade mig när jag vaknade, var att jag reagerat med ilska. Jag som alltid sitter och snyftar till program som "Spårlöst försvunnen", där folk hittar sina biologiska föräldrar och kanske får en 8-10 syskon på köpet.
Ja, där lärde jag mig allt nåt om mig själv. Jag är inte så openminded som jag trodde! Så kom inte till mig och säg att du är min okända pyssling - då åker du kanske på en propp! Hahaha!

NYÅRSLÖFTE....TYP

Snippen snappen så var helgerna över - nä Trettondan är inget vi firar. Heller, kan man tillägga. För jobbar man hela veckan före och inklusive julafton, så känns det inte som man direkt firar den. Fick inte ens iväg några julkort i år! Nyårshelgen - hela den tillbringades på jobbet. Inget firande.

Så idag åkte de fyra tomtarna jag hade bemödat mig att plocka fram, bort, tillsammans med stjärnor och stakar. Nån gran hade vi inte i år. Den vi hade i plast hade vi tydligen kommit överens om att slänga i våras. Konstigt att jag inte har något som helst minne av det...

Så nästa jul ska jag vara mer förberedd (....men det där tror jag inte på själv).

*Jag ska vara färdig med julklapparna i början av december!
*Jag ska inte köpa för många eller för dyra paket!
*Granen ska vara äkta och inhandlas minst 5 dagar före dopparedagen!
*Köttbullarna rullade och stekta i god tid!
*Mindre julgodis - det räcker med två sorter!
*Kort sagt - kvalitet istället för kvantitet! För det är ju samvaron med nära och kära som är det primära! Amen.

En sak kan jag både lova och hålla nu när 2011 ännu är bebis:
Jag kommer inte att börja röka i år heller!!