INLÄGG A LA TWITTER

Vill härmed varna alla kändisar i allmänhet och Johannes Brost och Tjorven i synnerhet:

Galningen från vischan kommer till Stockholm i morgon!!!!

FATTAR INTE HUR JAG KUNDE GLÖMMA....

....när jag var i Huvudstaden på lite äldre dár med några kursare på nå´n slags studieresa. Vi bodde på vandrarhem, Chapmans (?) och skulle gå ut och göra Stockholm osäkert på kvällen. Efter att ha förfestat a la bonne, dvs - drickdigpackadinnandugårpåkrogendetärintesäkertduhittarnånsombjuder-metoden, så var vi ganska runda under fötterna när vi hamnade på Berns salonger. Det man då först bara måste göra är ju att besöka damrummet och pudra näsan (=gå och tömma blåsan på ungefär en liter eller så). På Berns innebar detta att man gick en trappa ner.

Vem mötte jag där nere i källaren tror ni? Jo, JOHANNES BROST!!
Nu infann sig i min berusade hjärna en känsla av att VI KÄNDE VARANDRA! Så vad gjorde jag??
Jag sprang fram till honom, Johannes alltså, tjoade: "NÄ MEN HEEEEEJ JOHANNES BROST!!" och kramade om honom.
Det roliga var att han hängde på och tjoade tillbaka "NÄ MEN HEEEEJ....ehhhh....DU!!" och gav mig en bamsekram tillbaka.
Bizzzzzzaaarr situation - för sekunden senare hade vi ju liksom inte så mycket mer att prata om, Johannes och jag....

Men min väninna som beskådat det hela fick sig ett gott skratt vill jag lova.

JAG MÖTTE LASSIE....

När jag var yngre tyckte jag det där med kändisar var väldigt spännande. De var ju liksom lite för mer än oss vanliga dödliga - mycket viktigare och mycket coolare! Den allra första kändisen jag såg i mitt liv, var Siv Malmqvist. Det var på Liseberg och hon stod och käkade våffla med sin man. Minns att hon var så himla liiiten - hennes man däremot var ju väldigt lååång. Att jag fick se Sivan var det roligaste på hela Lisebergsdagen!

När jag så för första gången åkte till Stockholm, jag var väl 15-16 år, var jag mycket förväntansfull inför alla kändisar jag skulle springa på. Åkte med mamma och min faster på den här bussresan och vi skulle se After Dark på Hamburger Börs. Vi bodde på ett hotell mitt i stan och det var hur spännande som helst! Såg dock inga kändisar varken på hotellet eller på showen (förutom Christer Lindarw och Lasse Flinkman).

Dagen efter skulle vi ju göra stan! Efter en tag gick vi in på ett café som jag tror hette Palmhuset. Det låg på ett torg och såg ut som ett stort växthus vill jag minnas. Där inne träffade jag --------TJORVEN!!!! Hon stod snällt i kön och väntade på sin tur att bli expedierad, fast hon med sin stjärnstatus borde fått gå före alla andra.

Jag blev helt till mig av upphetsning och puttade till min faster hårt med armbågen i sidan, PEKADE och sa HÖGT och TYDLIGT: "Titta Ingalill!! Där står TJORVEN i Saltkråkan!!!!"

Blicken som Maria "Tjorven" Johansson gav mig kunde nästan ha dödat. Hon blev inte glad vill jag lova. Där var hon ute och skulle ta sig en fika i lugn och ro och så råkar hon ut för en kändisgalen tonåring från buschen! Kunde inte vart roligt!

Några fler kändisar såg jag inte på den resan. Vilket kanske var tur - för dem....

Nu förtiden bli jag inte så exalterad av att se kändisar längre. Ser ju heller inte några speciellt ofta får väl erkännas. Man rör sig ju inte direkt i några kändistäta kretsar så att säga.

Men visst är det coooooolt att:

...min kusin (som jag inte känner alls) är kompis (om så är fallet fortfarande vet jag inte....) med Tomas Ledin!

... Floyd Patterson (boxarn ni vet) har varit HEMMA hos min farfar och farmor i Brålanda, och suttit i en av deras fotöljer!! Jooo - det är sant! Han var där nån gång i början på 60-talet när det anordnades någon slags festival av Lions i Bröööl. Min farfar var "president" eller vad det kallas inom Lions, och Floyd var en av gästerna.

... en annan av mina kusiner (som jag inte känner) byggde modellen till Ronja Rövardotters borg!

... Börje Ahlsted rider "min" ridskolehäst (ja, jag har tagit ridlektioner) från Melleruds Ridklubb i filmen!

... Sissela Kyhle och jag var inne på Modehuset i Mellerud SAMTIDIGT för några år sedan! Hon var i Bäckefors och spelade in den där polisfilmen "Cops", och passade på att handla lite nya kläder i Mellerud! Hon var också liiiten föresten.

... Sören Olsson följer min blogg!!

TUMMEN NER FÖR SÖNDAGAR

Tråkiga söndag. Dagen som bara är. Det händer ju absolut INGENTING på en söndag. Söndag är den sämsta dagen i veckan. Måndag och fredag är bäst. Tycker jag.

Igår däremot var det ju lördag. Det är en ganska trevlig veckodag. Igår var den extra najs för vi var på bio med ett par kompisar. "Sommaren med Göran" såg vi och den kan rekommenderas. Småmysig och rolig film som man inte behövde slösa en enda hjärncell på för att hänga med i.

Innan filmen gick vi på legendariska Koppargrillen och käkade. Dit ska man gå när man vet vad man vill ha och med garanti att maten smakar exakt som den gjorde sist gång man var där. Sådana matställen gillar jag. Sen känner jag mig så UNG när jag är där. För inredning, meny och servitris (undrar vad hon använder för antirynkkräm som inte åldrats en dag?) är exakt den samma, som när jag var liten snärta och åkte med min farmor till storstan Vänersborg. Hon bjöd alltid på middag på Koppargrillen och sen gick vi på Konditiori Princess och käkade princessbakelse. Gul princessbakelse med kakaopuder.
Ännu en liten nostalgitripp....

BLÖDIG - ja visst!

Har på senare år upptäckt en ny sida hos mig själv - jag är en lipsill! Har det med åldern att göra tro? Jag frossar i nostalgi så tårarna skvätter.
Dödsannonser! Läser dem ingående - hur gammal var personen? Var han/hon i min ålder så känner jag att liemannen står runt hörnet och gnuggar händerna! Var han/hon älskad och saknad eller står det bara namn och "har stilla insomnat"? Vart ska man skänka pengar istället för en blomma? Cancerfonden=död i cancer, Hjärt-kärlfonden=död i hjärtinfarkt. Finns det en dikt med i annonsen så är det snyftgaranti hos mig! Läste en "in memorian" i dagens tidning, skriven av en kompis till en som varit död i 10 år. Tårar i kaffet? Svar ja!

Filmer! Slog av en händelse över på Canal+ en kväll och där hade en dansk film precis börjat. Eftersom jag älskar danska filmer fortsatte jag att titta. "Dig och mig" hette filmen som handlade om tre cancersjuka unga tjejer och utspelade sig på en cancerklinik. Behöver väl inte tala om att den var sorglig. Här var det inte några stilla tårar som rann ner för mina kinder. Här var det hulkande storgråt! Gubben som satt brevid ifrågasatte på allvar min mentala hälsa!

Skolavslutningar! Behöver man säga mer än "Den blomstertid nu kommer"? Snyftelisnyft!

Fotografier! Att titta i gamla fotoalbum och se hur åren bara runnit iväg. Gärna rikigt gamla fotoalbum jag ärvt av min pappa, där han sitter i en barnvagn på 40-talet. Tänk att han varit så liten och nu är han död...huhuhu!

Naturen! Att se en solnedgång över havet. Gå i en granskog där solen strilar mellan träden en varm sommardag och känna doften av barr. Frostade trädgrenar som gnistrar i solen en kall vinterdag. Då blir jag nästan lite religiös och påminns om att livet är alldeles för kort...

MINA EXTER

Hakar härmed på Motorcrossänkans, Mitt i livets och Bloggarmorsans "utmaning" om vem som har de knepigaste ticsen. Här följer mina:

Tandborstning - börjar väl med en stående punkt som även återfinns hos de andra. Jag blundar också när jag borstar mina gaddar och så måste jag stå med den ena foten på den andra. Känner jag mig inte ren (=slät) bakom framtänderna när jag gått och lagt mig så går jag upp och borstar tänderna igen!

Matmanier - jag spånar in på vissa livsmedel och sen äter jag dem maniskt i 3-4 månader i mängder. Som tur är handlar det oftast om nyttiga saker. Morötter (5-6 om dagen), Ryvita knäckebröd (6-8 om dagen - med Bregott på) t ex och mer onyttiga som Neverstop (en påse/helg), Lays saltade chips (½ påse/helg) eller Mariannekarameller. Min senaste matmani, Ryvita knäckebröd har under sommaren mattats av kraftigt. Äter nu bara 1-2 om dagen.
Har börjat käka Duroferon mot järnbrist och kan nog se ett samband. Järnbrist=matmani hos mig.

Skramla med halskedjan - sitter gärna och viftar med korset och hjärtat jag har i guldkedjan så att ett klirrande ljud uppstår till min käras stora irritation.

Hotellsängar och andra sängar än min, i största allmänhet - avskyr att sova i nån annans säng. Ska jag ligga på hotell är det första jag gör att dra av överkastet och lägga in det i garderoben. Sen har jag med mig ett eget örngott som jag lägger på kudden - då kan nog inga äckelkvalster krypa in i håret på mig!
Denna fobi tror jag beror på att när jag var liten och sov över hos min syssling nån vecka på sommarlovet, fick jag en sån där äcklig, stickig yllefilt som täcke. Den luktade en blandning av koskit och fuktig gammal vind. Trauma!!!!

Frisk luft - måste sova med öppet fönster, även om det är 20 minus ute, fast då står det ju inte på vid gavel....

Matchning - den flytande tvålen i badrummet bör helst matcha väggmattan, nämligen rosa (gaaahhh, inte mitt val. Jag bor i lägenhet!!!!).

Sömn - jag måste sova 7 timmar varje natt, annars tycker jag väldigt synd om mig själv på morgonen!

Ren i näsan - har jag den minsta tendens till intorkat snor eller annat skräp i snoken så ska det ut! Ett fnysande ljud kan då uppstå som jag fått irriterande kommentarer om av mina föräldrar, bror, make och barn. "Har du nåt i näsan eller????"

Ja, det var väl bara en bråkdel av mina ovanor kan jag tro! Frågar jag folk i min omgivning kan listan säkerligen fyllas på!


Nästa lista kommer nog att handla om vad JAG stör mig på hos dem!

Heheheh...!!

HÅRET ÄR LÖST

Ursäkta min usla uppdatering. Har ju börjat jobba och då kretsar ju händelserna i mitt liv till största delen kring mina kära vårdtagare och dem kan jag ju inte blogga om.

Igår var jag iallafall på ett hembesök då min jobbmobil ringde. Såg att det var min kära tonårsängel och knäppte av telefonen - hon får vänta!
När jag kom tillbaka till kontoret såg jag att jag hade 5 missade samtal på min privata mobil, från samma lilla ängel och ringde genast upp henne:

"Ja, det är jag. Ser att du ringt massor med gånger - har det hänt nåt?" sa jag.
"Mamma - det är KRIIIS!" svarar hon.
"VA, vad är det nu som hänt? Mår du dåligt?" svarar jag oroligt.
"Näääe, men jag måste ha nytt LÖSHÅR innan jag ska till frissan imorgon. Annars vet jag ju inte vilke färg hon ska färga håret i!!!" suckar ängeln med eftertryck.
"Så du menar att du ringer mig till mitt jobb SEX gånger för att du behöver pengar till nytt löshår - din 5:e uppsättning med löshår för att vara exakt!! Är du helt galen unge? Jag trodde ju det hade hänt nåt allvarligt!" morrar jag.
"Ja men det ÄR allvarligt för mig - helt seriöst asså!" kontrar hon.
"GLÖM DET! Tänker inte slänga ut en krona till på löshår. Här jobbar jag med sjuka människor och du ringer och tjatar om såna bagateller!"

Klick! Luren i örat! End of discussion (...men fortsättning följer med stor sannolikhet...)

Idag har jag lärt mig:

...att jag faktiskt inte lär mig nåt nytt varje dag - kanske bara en gång i veckan...så denna lilla undertext kanske kommer att bli kraftigt reducerad. Men jag lovar att berätta om/när jag fått till mig någon ny kunskap! För jag förstår att ni dööör av nyfikenhet annars *blink* !

SLUT PÅ FRIDEN

Jag gick upp 05.20 idag - noll fem tjugo!! Min kropp och knopp är i chock fortfarande efter att väckarklockan tutade i morse och jag har under dagen gäspat käkarna ur led. Ska jag vänja mig vid detta igen? Ska detta vara min verklighet i 364 dagar tills nästa semester?
Som tur var, var vi fullt bemannade på jobbet idag, så jag kunde verkligen mjukstarta. Mina snälla och förstående kolleger lät mig starta upp maskineriet i sakta mak. Kunde läsa journaltexter i lugn och ro medan de rusade runt med dagens patientarbete och jag behövde inte ens svara i telefon. Vilka polare!

Ikväll vet jag vem som somnar som en stock i TV-soffan...

Från det ena till det tredje - ännu ett tillkännagivande från Konungahuset: Madde och Jonas har blivit fästeman och möa! Fasligt vad bråttom de fick när väl Vickan och...men gudars vad heter han...hmm...DANNE, till sist fick lov att förkunna sin kärlek för oss pöbel och pack!
Nu får allt Calle försöka hitta en brutta att ringmärka, han också!
Sen måste väl skatten höjas med ett par kronor för att kalasen ska kunna finansieras...eller?

Men visst är det kul att det levereras lite roliga och positiva nyheter upp i alla flickmord som skett på det senaste?

Idag har jag lärt mig:

...att gå balansgång på broräcket vid akvedukten i Håverud!

(...bara skoja. Har inte lärt mig ett jota hittills idag - men heeey, det återstår exakt sex timmar på dygnet så vi får väl se!)

NEDRÄKNING

På tisdag börjar jag jobba igen och jag har börjat ställa in mig på detta mentalt. Synd bara att resten av kroppen inte vill börja anpassa sig till tidiga mornar och tempo. Men man ska väl njuta in i det sista, trots att det kändes som semestern var slut när vi lämnade Strömstad. Det har faktiskt varit några väldigt seeeega dagar som har varit svåra att fylla med nåt roligt eller meningsfullt. Att sola och bli lite brun har jag lagt ner, så de senaste dagarna av solsken och värme har jag därmed inte nyttjat till det. Både gubben och jag har varit som småungar, eller kanske mer som de där tre gamarna i Djungelboken:
"Vad ska vi hitta på?"
"Jag vet inte - hitt på nåt!"
"Ja men, jag vet inte. Hitta på nåt du, *suck*!"
Så idag åkte vi till Karlstad och gick på Ikea några timmar. Fast att det enda vi behövde var ett gäng nya toaborstar, så lyckades vi handla för 1300 spänn - vete fasen hur det gick till....

Idag har jag lärt mig:
...att gamla utslitna, nedgågna tofflor inte lämpar sig att strutta omkring i jättevaruhus i. Ont i knän och rygg bliva resultatet. Så i soporna med dem bums (eller kanske jag kan ha dem ut till postlådan ett par år till...?)

SVAMPJAKT

Gubben kom hem och sa att nu dignar det i skogen av kantareller! Nån kompis hade varit ute endast en timme och håvat in en hel Ica-kasse. Ja men, vad väntar vi på? Vi får iväg!
Saken är nu den att min gubbe inte är någon skogsmulle - han gillar inte grönt överhuvudtaget, vill helst inte ens passera genom en park om vi är i stan på promenad. Fästingarnas och älgflugornas förökning på senare år, har definitivt satt punkt för mannen i husets redan minimala naturlystnad Men han erbjöd sig storsint att vara chaufför ut till skogen, om jag stod för svampplockningen! Jag gick med på den dealen.
Nu var bara frågan vart vi skulle åka...alla gamla ställen har på senare år förvandlats till kalhyggen. Men vi bestämde en rutt och drog iväg.

Jag kommenderade stopp och hoppade in lite här och där, blev blötare och blötare och mer och mer full i fästingar och annan ohyra. Svampen däremot lyste med sin frånvaro. Vid ett stopp fick jag hybris och såg i syne. Jag hittade en liten kantarell och såg helt plötsligt hur jag stod i ett stort hav av gula hattar.
"Tjohooo, nu får du komma och hjälpa mig att plocka!!!", ropade jag till gubben som satt och läste GT i bilen. "Ta med dig din påse också!"
"Jaha, och var är svampen då?", sa han och kliade och slog efter mygg och eventuella fästingar.
"Här är ju bara en massa björklöv ju!"
Det var bara att sätta sig i bilen och åka vidare till nästa skogdunge - den sista på min kraftigt reducerade lista. Där hittade vi till slut faktiskt lite av skogens gula guld, lagom till ett par varma mackor. Det vi också hittade var en massa ditmålade blå prickar på granstammarna som förkunnade att även denna skogen skulle jämnas med marken inom kort...

Idag har jag lärt mig:

...att "five" i uttrycket "give me five" - syftar på den ena handens fem fingrar! Ja, ja, ja ....jag är faktiskt inte så korkad som det verkar!! Har faktiskt bara aldrig reflekterat över detta förut!!! Vissa fraser bara man slänger ur sig utan att tänka på vad det egentligen är man säger! Sån är jag iallafall...

HOME SWEET HOME

Ja, då var man hemma igen då. Semestern lider mot sitt slut och det känns faktiskt helt ok. Sista helgen på västkusten tillbringades med goda vänner. Vi tog båttaxi i till stan och gjorde pubrundan - snabbt gjort i lilla Strömstad. Vädergudarna var ju med oss, så vi kunde strosa runt på bryggan och kolla på norrmännens fina båtar. En lyxyacht hade lagt sig till, ca 30 meter lång (det där med fot begriper jag mig inte på) och väldigt flashig! Vi var ju bara tvungna att gå riktigt nära och kika in så gott det gick. Det satt ett bratpack-gäng med backslick i aktern (det är väl där bak?) och smuttade på nån väldans dyr cognac (sa min gubbe - jag begriper mig inte på cognac heller). Men jag tycker att de små räktrålarna som låg och guppade en bit ifrån, är ganska charmiga de med och de har med all säkerhet riktiga karlar ombord!

Har 7 dagar kvar av "ledighet" som ska ägnas åt städning, garagerensning och tvätt. Hela tvättstugan är full med skitna kläder efter Strömstadvistelsen så nu måste det bli bra torkväder!

Idag har jag lärt mig:

...att om man väcker sin tonårsprinsessa med en puss och en kram när man tycker att hon ska gå upp (senast kl 12!!!), istället för att rycka upp dörren, dra upp persiennen och säga: " upp med dig nu din jädrans slöfock!!!!" ....
så blir hon faktiskt inte lika sur och grinig!!
Klockan är nu 16.37 och vi har varit vänliga mot varandra hela dagen (kors i taket)...