BARNVAKT

(bilden är från ett annat tillfälle)

Äntligen, får jag väl säga. Min dotter frågar mig inte så ofta, men när hon väl gör det så kan jag nästan aldrig. Det är så man skäms, men sånt är livet när man jobbar heltid i vården! Men den här gången kunde jag!

Så när jag kom hem från jobbet i onsdags, så stod de på parkeringen och väntade- småprinsarna och deras mamma. Mamman åkte vidare dit hon skulle. Lukas, som hade sovit i bilen, var lite avvaktande till en början men snart var det full rulle! Båda är i en underbar ålder nu. Oliver är 5 och Lukas är snart 3 och i värsta kiss-och-bajsåldern!

Vi började med fika och glass (Päronsplitt, som alltid finns i frysen). Två glassar på raken och några cremekex slank snabbt ner i de små magarna. Sen tog det inte lång stund innan sockerspeeden slog till! Lukas välte ut ett glas apelsinjuice över hela sig, så byxor och strumpor fick tas av. Mamman hade dock glömt att lämna extrakläder, så det blev att springa i blöjbyxan.

Leksakslådan vältes upp och ner, så hallen täcktes strax av 220 legobitar, bilar och pusselbitar. Sen var det ju bara pusslet som var intressant då....

Vi såg på Cartoon, ("driit", enl mig, vad är det för fel på Björnes magasin?) som Oliver älskar, och spelade spel. Lukas kunde inte riktigt hålla sig till reglerna och gjorde lite som han själv tyckte, men han har ju världens tålmodigaste storebror som tur är. Annars kunde det varit upplagt för ett slagsmål (har mig och min egen lillebror som referens där..).

Sen åt vi lite kvällsmat. Snäll mormor som jag är, så fick de kall söt O´boy till mackorna (eller bajset, som Lukas sa att det var). Kan säga att det spädde på sockerspeeden. De satt inte still en sekund efter det. Men det gjorde jag. Pojkarna låtsades att de åkte till Stockholm...och Afrika. De åkte fram och tillbaka dit, med flygplan, båt och tåg. En gång gick Lukas till Afrika. Varje gång de åkte, gav de varandra och mig kramar. Många kramar blev det.

Strax efter halv nio kom deras mamma. Oj vad tyst det blev när de åkte...