Förkyld, bra, förkyld, bra....
Det började i tisdags - kände att det sved bak näsan, ett säkert förkylningstecken hos mig. Trodde inte att jag skulle komma iväg till skolan i onsdags, men konstigt nog kändes det bättre då. Sen började det i torsdags kväll igen, då blev jag helt tät i bröstet och fick ringa mig sjuk i går morse. Stackars Ingela som fick vara helt själver på jobbet...vi som har en palliativ vårdtagare å allt. Men hon hade tydligen fixat det. Hon är en pärla!!
Är väldigt rädd om henne nu när Anita, min parhäst sen tre år, överger mig för ett jobb på PSYKREHAB!!! Hur KUNDE du, Anita?? Nä då..hon vet att jag önskar henne all lycka till med det nya jobbet!!! Men ont, det gör ont, det gör ont....
Det var lite snopet- för i torsdags ringde hennes blivande chef till mig och ville ha referenser. Jag blev lite tagen på sängen, trots att hon hade frågat om hon fick ha mig som referens. Men hon hade ju för jösse namn redan fått jobbet, så jag hade ju glömt bort det helt och var som vanligt inte förberedd!! Här hade jag ju haft chansen att ljuga och säga att Anita är en USEL, SLARVIG, OPÅLITLIG sjuksköterska - anställ för guds skull INTE henne, he he he!!
Men som den ärliga människa jag är, sa jag givetvis sanningen: att hon är en mycket KOMPETENT, DUKTIG och ANSVARSTAGANDE syrra och en UNDERBART GÒ arbetskamrat och människa och att jag är JÄTTELEDSEN att bli av med henne!!
Han blev nog nöjd med svaret för han frågade om inte jag också kunde tänka mig att börja jobba på samma arbetsplats. Han skulle ordna så att vi fick samma schema så att vi skulle kunna samåka. Ja.... det kanske tål att tänka på. Får väl höra med Anita när hon jobbat in sig....
Det började i tisdags - kände att det sved bak näsan, ett säkert förkylningstecken hos mig. Trodde inte att jag skulle komma iväg till skolan i onsdags, men konstigt nog kändes det bättre då. Sen började det i torsdags kväll igen, då blev jag helt tät i bröstet och fick ringa mig sjuk i går morse. Stackars Ingela som fick vara helt själver på jobbet...vi som har en palliativ vårdtagare å allt. Men hon hade tydligen fixat det. Hon är en pärla!!
Är väldigt rädd om henne nu när Anita, min parhäst sen tre år, överger mig för ett jobb på PSYKREHAB!!! Hur KUNDE du, Anita?? Nä då..hon vet att jag önskar henne all lycka till med det nya jobbet!!! Men ont, det gör ont, det gör ont....
Det var lite snopet- för i torsdags ringde hennes blivande chef till mig och ville ha referenser. Jag blev lite tagen på sängen, trots att hon hade frågat om hon fick ha mig som referens. Men hon hade ju för jösse namn redan fått jobbet, så jag hade ju glömt bort det helt och var som vanligt inte förberedd!! Här hade jag ju haft chansen att ljuga och säga att Anita är en USEL, SLARVIG, OPÅLITLIG sjuksköterska - anställ för guds skull INTE henne, he he he!!
Men som den ärliga människa jag är, sa jag givetvis sanningen: att hon är en mycket KOMPETENT, DUKTIG och ANSVARSTAGANDE syrra och en UNDERBART GÒ arbetskamrat och människa och att jag är JÄTTELEDSEN att bli av med henne!!
Han blev nog nöjd med svaret för han frågade om inte jag också kunde tänka mig att börja jobba på samma arbetsplats. Han skulle ordna så att vi fick samma schema så att vi skulle kunna samåka. Ja.... det kanske tål att tänka på. Får väl höra med Anita när hon jobbat in sig....
Här rondar hon med allas vår Dr Olsson I kväll är det kalajs hos brorsan och Anna. Blir säkert en massa god mat som vanligt. Tur att jag känner mig bättre igen så att jag kan åka med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar