Man ska vara vänner...

Idag gick jag med lätta steg hem ifrån jobbet. En sten har fallit från mitt hjärta. En långvarig gnagande, tärande och psykiskt utmattande outtalad konflikt har löst sig till slut. Två månaders arga blickar slutade idag med en stor bamsekram, tack vare Carina "the boss" som var en utmärkt medlare.
Tänk vad allt känns enklare. Alla andra om och men och måsten, blir plötsligt ett ryck på axlarna! Jag hatar verkligen att inte vara på "god fot" med andra människor och försöker verkligen undvika att försätta mig i dylika situationer.

En miss i kommunikationen, plus en hel massa andra omständigheter, mellan en medarbetare och mig och allt blev bara hur fel som helst. Hoppas det aldrig händer igen, men det vet man ju aldrig när man har med folk att göra!