Midsommar 2009, det var det det...
Jobbade hela midsommarafton. Hade hoppats kunna flexa ut lite tidigare, men det sket sig. Ulle och jag hade en akut uttryckning och samarbete på hög nivå tillsammans med ambulanstjejerna, som faktiskt var väldigt trevliga - tyvärr en ovanlig företeelse. Trots att vi alla är sjuksyrror med samma grundutbildning, har vissa ambulanssköterskor en viss förmåga att få oss andra att framstå som amatörer. Till 80% ska vi ifrågasättas när vi gjort en bedömning och ringt efter en ambulans och det är inte roligt. Vi känner ju faktiskt oftast vårdtagarna ganska bra och vet deras habitualtillstånd. Då tycker man att de borde lita på när vi anser att detta är avvikande.
Jag säger inte att jag skulle fixa ett pass i ambulansen, men tror heller inte att en ambulanssyrra skulle fixa en dag på min arbetsplats. Man blir ju helt enkelt bra på det man arbetar med. Men att se när en vårdtagare behöver till sjukhus, det kan vi faktiskt lika bra. Så det så!
Nåväl, vid 16-tiden kunde jag iallafall gå hem. In i duschen och sen vidare till våra vänner och grannar på sill och potatis. Underbart att bara sätta sig vid ett dukat bord! Regnet kom och gick, men vad gjorde det när man hade tak över huvudet och bra musik i CD-spelaren. Hörde på gamla hits från 70-talet. Snacka om nostalgi. Kommer ni ihåg den här med Suzy Qattro?
2 kommentarer:
Härligt att du kan blogga igen, har saknat dig!
Störande med ambulanstjejerna, konstigt att det ska vara rangordning och jämförelser i allt. Ungefär som med lärare, förskolelärare som jag läser till ligger ju lägst på listan, men det är inte det enklaste att jobba med de minsta barnen tvärtom. Och stora delar av utbildningen är precis lika för oss och för de som läser till högstadie/gymnasielärare. Men de har högre lön och ser sig själva som högre stående varelser;)
Det där med störig ambulanspersonal känner jag så väl igen. De kan vara riktigt otrevliga. Unga spolingar!
Skicka en kommentar